…Anna Evander, projektledare på Energikontoret Skåne och ledamot i Skånes vindkraftsakademis styrelse, intervjuas om sina intervjuer med lokala nätägare i Skåne och deras nät

Berätta kort om ert arbete – vad har ni undersökt?

De lokala elnäten står inför framtida kapacitetsutmaningar till följd av ökad elektrifiering och ökad småskalig intermittent elproduktion. I en studie har vi genomfört intervjuer med de skånska lokalnätsägarna. Syftet var att stämma av kapacitets- och effektsituationen i lokalnäten samt att initiera och lyfta fram mer framåtriktade frågeställningar om effekthantering hos elnätsföretagen.

Hur ser de på kapaciteten i sina nät?

Den generella bilden som elnätsföretagen ger gällande kapaciteten i lokalnäten, är att här finns utrymme att klara en ökad belastning om 10-25%. Flera elnätsbolag poängterar dock att nyetablering av större industrier inte är möjlig i delar av deras lokalnät och detsamma gäller för nyetablering av vindkraft. Med stora satsningar i Skåne på utökad tågtrafik, elektrifierad färjetrafik, laddinfrastruktur för elbilar, spårväg och eldrivna bussar i kollektivtrafiken i de större städerna, kommer det framöver finnas ett ökat behov av effekt som är som störst vid rusningstrafik då det redan är effekttoppar i elnätet.

Tillräcklig kapacitet i lokalnäten för ökad belastning innebär dock inte alltid att de lokala elnätsbolagen kan öka sitt uttag från regionnätet. Flera elnätsbolag påpekar under intervjuerna att kapacitetsbristen ligger i att stamnät och regionnät inte alltid har möjlighet att öka överföringen till lokalnäten, och att regionnätsägaren har flaggat för begränsningar. Detta bekräftades även av regionnätsägaren E.ON som i slutet av förra året kallade till krismöte kring den ansträngda situationen i regionnätet. En utbyggnad i regionnät och stamnät är betydligt svårare och tar längre tid, än förstärkningar i lokalnäten.

Lokalnätens abonnemang mot överliggande nät är beräknat att klara högsta förväntade effektuttaget som sker de kallaste vinterdagarna. Ett jämnare effektuttag ger en högre utnyttjandegrad i nätet och skulle de högsta effekttopparna kunna kapas skulle det ge en möjlighet att sänka abonnemanget. Med ett jämnare effektuttag skulle en del investeringar i förstärkning av lokalnätet kunnat undvikas eller skjutas ett par år framåt i tiden, vilket ger en tydlig samhällsekonomisk nytta. Att kapa effekttoppar i lokalnäten skulle även leda till att kapacitet frigörs i det ansträngda regionnätet.

Hur ser möjligheterna ut för att kapa och förskjuta effekttoppar – blir inte det behovet större ju mer förnybar energiproduktion vi får?

Marknaden för efterfrågeflexibilitet behöver bättre förutsättningar. I dagsläget finns det tillgänglig teknik både att lastutjämna mellan de tre faserna och att förskjuta last i tid. Batterilösningar i fastigheter, vehicle-to-grid lösningar och att styra värmelaster bort från effekttoppar i nätet är alla exempel på utvecklade flexibilitetslösningar som skulle kunna utnyttjas för att kapa effekttoppar i elnätet. Starkare incitament till jämnare effektuttag och ökad lönsamhet för att erbjuda en flexibilitetsresurs är en förutsättning för att få igång marknaden för efterfrågeflexibilitet. Elnätsbolagen behöver ett nytänk kring effektreducering, t ex genom att via elnätsavgiften premiera ett lågt effektuttag istället för som idag ett lågt energiuttag.

 

Rapporten publiceras bl.a. i nästa nyhetsbrev!