20190917

Fyra experter (representanter från nationell myndighet, nationellt forskningsinstitut, turbinleverantör samt en vindkraftsägare och entreprenör) reflekterar kort över tre påståenden utan att ha sett varandras svar. Först ut är Maria Stenkvist och Martin Johansson, Handläggare Energimyndigheten, Stefan Ivarsson, Gruppchef Förnybar energi RISE – Research Institutes of Sweden, Claes Jeppsson, Försäljningschef Sverige & Danmark ENERCON samt Carl Adam von Arnold, VD Jordberga.

Av olika anledningar så blir det allt vanligare att köpa in begagnade vindkraftverk från andra länder, inte minst från Tyskland, för att sätta upp här i Sverige. Vilka eventuella för- och nackdelar ser ni med detta?

Claes Jeppsson: Fördelen är väl att verk som har några års livslängd kvar får en plats när de av olika anledningar plockas ner. Nackdelen är ju att man som försäljningsavdelning såklart helst vill bygga nya verk med 25-30 års livstid på så många platser som möjligt för att utnyttja vindresurserna optimalt.

Stefan Ivarsson: Jag ser i huvudsak bara fördelar med att vi återanvänder våra resurser på ett kostnadseffektivt sätt och vindkraftverk kan mycket väl fungera utmärkt i många år. Det fanns som exempel ett Vestas V24 utanför Tekniska Muséet på 1980-talet som flyttades till privat ägo för 15 år sedan och det fungerar och producerar fortfarande alldeles utmärkt. Förutom resursåtervinningsperspektivet ger begagnade vindkraftverk även möjlighet för de småskaliga projekten att bli mer ekonomiskt lönsamma även vid förhållandevis låga elpriser och kanske till och med helt utan nya certifikat. En fungerande andrahandsmarknad kan även hjälpa främst mindre köpare att luckra upp den ganska tuffa och säljardominerande vindturbinmarknaden. Det gäller främst för små aktörer som annars riskerar att få stå tillbaka för de stora kundernas beställningar på många turbiner. Återanvändning av vindturbiner skapar även nya arbetstillfällen för de företag som specialiserat sig på att renovera och resa begagnade vindkraftverk, samtidigt som det ger möjlighet att fortsätta använda platser som har bra vindlägen men som också har restriktioner för max tillåten totalhöjd för vindkraftverket. När det gäller risker så är det främst garantier och driftavtal där man måste se upp så att man har tillräckligt bra avtal, men med en seriös besiktning innan man reser verket och regelbundna kontroller under driften så är det helt klart hanterbart.

Maria Stenkvist och Martin Johansson: Vi har inte tittat specifikt på marknaden för begagnade verk, men rent allmänt anser vi att återbruk av vindkraftverk är fördelaktigt sett ur ett resurseffektivitetsperspektiv. Det kan också vara en fördel för att man på så sätt kan uppföra vindkraftverk på en plats där det finns höjdrestriktioner som gör att dagens höga vindkraftverk inte får uppföras. En nackdel kan vara att det uppförs vindkraftverk som har sämre kvalitet än ett nytt verk, tex vad gäller säkerhet och bullernivåer.

Carl Adam von Arnold: Alltid bra att kunna utnyttja en plats optimalt och nya, stora verk passar av olika skäl inte in. Resursutnyttjandet av vindkraftverket i förhållande till de nationella målen utnyttjas fullt ut. Olika länder och regioner har olika energibehov och incitamentprogrammen ser olika ut. Därmed är den ekonomiska livslängden olika, nya verk kan byggas och de begagnade verken kan flyttas till en rimlig kostnad där de gör bättre nytta. Jag ser inga direkta nackdelar.

Det byggs mest ny vindkraft i norra Sverige där vi får mer produktion än konsumtion medan det är det omvända i söder. Är detta ett problem? Blir prisskillnaden större mellan prisområde 1 och 4 och kan det driva på investeringar även i söder exempelvis?

Maria Stenkvist och Martin Johansson: Det är redan idag högre elpriser i södra Sverige jämfört med norra Sverige. Intäkterna är därför också högre där och en utbyggnad av mer vind i norr och en på sikt utfasad kärnkraft förstärker detta (medan mer nätförstärkningar får motsatt effekt). Det bör också noteras att runt prisområde 4 finns redan mycket vindkraft som påverkar intäkterna för vindkraftsprojekt (blåser det mycket finns det sannolikt hög tillgång på el från angränsade länder och priset blir lågt och vice versa). Lönsamhet är dessutom en kombination av intäkter och kostnader. Här kan det finnas storskalsfördelar med att bygga i norra Sverige där mycket stora parker är möjligt. Men generellt så bör prisområdesskillnaden på sikt driva investeringsviljan söderut.

Carl Adam von Arnold: Vi ser idag problem med att även kraftproduktionen i söder minskar, vilket skapar effektbrister och därmed etableringssvårigheter för industri i söder. Överföringskapacitet mellan norr och söder samt mellan länder måste öka. Att möta etableringarna i norr och i Norge med etableringar i söder, kräver gigantiska vindkraftsparker till havs. Hittills har inte prisområdena lyckats vara morot nog.

Claes Jeppsson: En förhoppning är såklart att fler ytor i södra Sverige kan göras tillgängliga från kommunerna för att bygga vindkraft givet den nuvarande utmaningen gällande kapacitet. Det är ju en utmaning för nätet i dagsläget att transportera elen från norra Sverige söderut, och det pågår enorma investeringsprojekt i just nät för att bygga bort de flaskhalsar som finns – dock tar dessa projekt tid och kan fastna i tillståndsprocesser precis som övrig kraftproduktion.

Stefan Ivarsson: Jag tror Sverige skulle behöva ännu större prisskillnad mellan prisområdena än i dag för att det skall ha någon verklig effekt på investeringarna i nya produktionsresurser, så ur det perspektivet är det kortsiktigt inget problem. Långsiktigt är den mest hållbara lösningen att vi producerar energin så nära förbrukningen som möjligt för att undvika onödiga system- och transmissionsförluster. I det långsiktiga scenariot tror jag att vi kommer att se en betydligt ökad elproduktion i södra landet, framförallt med hjälp av vindenergi från havet. Den havsplacerade vindkraften har fantastiska förutsättningar att leverera en betydande mängd energi som dessutom är mindre variabel och närmare de stora konsumtionsområdena av el i södra Sverige. Vi behöver bara lösa upp knuten kring samhällets intresse i 100 % förnybar el och försvarets intressen att skydda landet vid krig först. Min gissning är att 2025 är vi igång och har börjat bygga de första riktigt stora havsbaserade vindparkerna i södra Sverige.

Vilka faktorer ser ni som största utmaningarna när det gäller att skapa 100 % förnybar elproduktion 2040 i Sverige? Hur ser ni på förutsättningarna?

Stefan Ivarsson: Den första utmaningen har jag redan nämnt och det är att ge den havsbaserade vindkraften tillräckligt med utrymme i den svenska havsplaneringsprocessen så att vindkraft och försvar kan samexistera på ett bra sätt, samtidigt som vindkraften kan få tillräckligt utrymme att på allvar kunna bidra till målet på 100% förnybar el. Det vi sett i dagens planeringsförslag räcker inte på långa vägar för att anses relevant i omställningen till 100% förnybart. Det räcker ännu mindre om vi lyfter blicken som EU-medborgare.  Om vi tar ett europaperspektiv på elförsörjningsfrågan har Sverige goda förutsättningar att producera förnybar el till ett konkurrenskraftigt pris, som samtidigt kan minska behovet och produktionen av kolkraft på andra sidan Östersjön.  En annan stor utmaning vi står inför är att strukturera om våra kraftnät från förra århundradets struktur med få centrala distributionspunkter till ett modernare och i många fall smartare nät anpassat för en betydligt större andel lokalt distribuerad elproduktion och produktionsanläggningar med större variation i produktionsvolym. En sådan omställning tar tid och kräver politisk vilja och resurser så vi behöver börja nu. Nästa utmaning jag ser är att våra myndigheter och politiska beslutsfattare måste bli bättre på att utnyttja både gasen och bromsen i omställningsarbetet. Förutom att subventionera och uppmuntra, vilket självklart är bra, behöver man många gånger våga bromsa och tydligare avgiftsbelägga beteenden och företeelser vi vill komma bort ifrån. Här upplever jag att man hellre gasar än bromsar och det fungerar ju bra i en uppförsbacke men inte lika bra när det rullar på utför då man i stället riskerar att tappa kontrollen. Den allra största utmaningen tror jag dock till viss del sitter i vårt kollektiva medvetande. Att ställa om hela elsystemet till 100 % förnybart är något nytt och annorlunda som vi aldrig gjort förut. Med det kommer också tvivel och osäkerhet och när viktiga funktioner i samhället som media eller politiker gärna blåser upp tvivlen och tonar ner möjligheterna för att på så sätt få stora rubriker eller politiska poäng från de som inte har all fakta, står vi inför en utmaning som bara kan hanteras med mer fakta, forskning och politiskt mod att våga stå fast vid att 100 % förnybart är den enda långsiktigt hållbara vägen framåt.

Carl Adam von Arnold: Att finna fler och goda lösningar av att samköra produktionsgrenar så att vi på ett säkert sätt kan möta kalla, mörka och vindfattiga dagar med system som snabbt kan ställa om. Elbilar, batterier, biogasgeneratorer och vattenreservoarer är tekniskt möjliga alternativ i dagsläget. Jag tror inte att vi kan vänta på den ultimata lösningen. Vi behöver även anpassa vår konsumtion och mikroproduktion. Samhällskostnaden blir för hög om alla alltid ska kunna räkna med hög förbrukning till en låg kostnad.

Claes Jeppsson: Landbaserad vindkraft är den kanske billigaste formen av ny kraftproduktion i dagsläget, och står på egna ben utan elcertifikat för de investeringar som görs nu. De utmaningar som finns, givet att investerarna har fortsatt ”aptit” på den svenska marknaden, är snarare relaterade till fortsatt god tillgång till tillstånd – behovet är stort. Det finns många hinder för tillstånd, som exempelvis kommunala veton och tolkning av artskyddsförordningar.

Maria Stenkvist och Martin Johansson: En viktig aspekt är kunskapen om att elsystemet genomgår en stor omställning under de närmaste 20 – 30 åren där drygt 100 TWh elproduktion behöver bytas ut samtidigt som det finns trender som pekar på en ökad elanvändning (bla pga ökad elektrifiering av industri- och transportsektorn). Att samhället gemensamt strävar mot ett mål och löser utmaningar genom dialog är viktigt. För att lönsamhet och prissignaler (enligt ovan) ska styra mot ett fungerande elsystem är det också viktigt att det är möjligt (via tillstånd) att bygga exempelvis vindkraft eller nya elnät ex i södra Sverige. Förutsättningarna för ett 100 procent förnybart elsystem är dock goda. Få länder har så mycket potential av förnybar el som Sverige samt tillgång till vattenkraft, kraftvärme och väl utbyggda nät med starka nätförbindelser till angränsade länder. Det finns dessutom flera olika vägar fram där vi kan ha olika mixer där vi kan ha mer eller mindre av förnybara tekniker så som landbaserad vindkraft, havsbaserad vindkraft, bioeldad kraftvärme och solceller. En utmaning är väl att samtidigt ha ett elsystem som också är ekologiskt hållbart, ger försörjningstrygghet och är kostnadseffektivt.