Kommunturné är genomförd under 2018-2019 i projektet Repowering – kunskap och dialog, finansierat av Energimyndigheten Nätverket för vindbruk, där vi informerat och fört dialog med tjänstepersoner och politiker i Skånes kommuner om möjligheter och utmaningar med repowering i vindkraften.

Vissa frågeställningar har vi känt till sedan tidigare, vissa funderingar har vuxit fram under resans gång. Nedan följer en kort diskussion om lägligheten med detta projekt:
• vad kan kommuner egentligen göra för att främja repowering,
• framgångsfaktorer med ett lyckat kommunbesök,
• förutsättningar för våra respektive organisationer att driva ett sådant projekt samt
• positiva bonuseffekter med detta projekt.

Kapacitetsbrist och behov av mer lokal elproduktion

Kommunturnén kom lägligt! Även i Skåne är elektrifieringstrenden tydlig med ökad elanvändning som följd. Utvecklingen pekar mot fortsatt etablering av större elberoende anläggningar i Skåne, inte minst inom elektrifierad stadstrafik i Malmö och Lund, utbyggnation av järnvägsnätet, elektrifiering av färjor och hamnar, elintensiva forskningsanläggningar samt växande tätorter. Grundproblemet är att efterfrågan på el inte kan matchas med tillgången. Detta med avseende på såväl installerad effekt som förbrukning vid de toppar som uppstår ett antal hundra timmar årligen. Detta har bidragit till den situation av lokal effektbrist och underskott av elnätskapacitet.

I Skåne står vindkraften för en stor del av den lokala kraftproduktionen. Denna lokala kraftproduktion (cirka 3 TWh) matchar dock inte konsumtionen i området. En del av lösningen är att få in mer lokal elproduktion i region- och lokalnät samt att få till en flexiblare elanvändning för att avhjälpa den rådande kapacitetsbristen i stamnätet i Skåne. På de platser som det finns vindkraft från 1990-talet och framförallt där dessa äldre turbiner står i grupp, finns det både ett stort behov och en stor potential för repowering! Dessa förhållanden förkommer exempelvis i kommunerna Trelleborg och Ystad vilka båda nyligen fått nej från regionnätsägaren Eon för att höja effekten.

Möjligheter för repowering

Så vad kan kommuner göra för att främja repowering i vindkraften? Ambitionen i detta projekt har först och främst varit att informera om teknikutvecklingen i vindkraften samt hur mycket mer nya verk producerar och för- och nackdelar med att de blir allt större. Vi menar att man sedermera bör arbeta proaktivt i den fysiska planeringen och beakta de ställen där det i nuläget står äldre vindkraftverk men där platsen möjliggör för nya. Det är viktigt att annan exploatering och andra intressen inte begränsar möjligheterna för repowering i de områden som är väl lämpade för ändamålet.

Många miljötillstånd för de äldre skånska vindkraftverken kommer att utlöpa inom de närmaste åren och flera ägare kommer troligen att vilja förlänga om det är möjligt. Miljötillstånd är alltid tidsbegränsade till skillnad från bygglov. Under förutsättningen att platsen möjliggör för större modernare verk att uppföras kan en tidsbegränsning av tillstånd gynna ett generationsskifte. Det får man dock förmodligen inte ta hänsyn till enligt dagens lagstiftning. Men det finns risk för att möjligheterna för repowering stryps om miljötillstånden skulle förlängas. Kanske det hade varit önskvärt – återigen om platsen möjliggör för modernare verk än de befintliga – att även bygglov skulle vara tidsbegränsade? Där kanske det snarare är markarrenden som är tidsbegränsade. Å andra sidan finns det väl kanske också en poäng att vindkraftverk får va i drift så länge de funkar.

En trend vi ser är att det importeras begagnade vindkraftverk till Sverige – ett vindkraftverk från 2010 kan producera betydligt mycket mer än ett från 1990-talet! Orsaken till denna begynnande trend kan bero på andra länders stödsystem eller möjligen beror det på bättre lägre kostnader för att få på plats vindkraftverk som passar befintliga bygglov här i Sverige. I princip kan en markägare sätta upp ett nytt likadant eller liknande verk som klarar av de krav som satts i bygglovet gällande totalhöjd och rotordiameter när det gamla verket är uttjänat. Vill man däremot ha ett större verk på samma plats blir det naturligtvis ny prövning.

När det gäller översiktsplaneringen så bör krav på teknik i första hand undvikas, i andra hand hållas på en flexibel och generell nivå. På så sätt kan översiktsplanen hållas aktuell en längre tid. Detaljerna om antal verk, höjd, effekt och störning är bättre lämpade i miljöbalksprocessen i ett senare skede.

Undvik riktlinjer i översiktsplanen som rör krav på tekniska lösningar som kräver medgivande av annan myndighet. Ett exempel på ett sådant krav som ibland förekommer är radarstyrd hinderbelysning som i sin tur kräver dispens från Transportstyrelsen för att kunna användas till en vindkraftpark.

Recept för en lyckad kommunträff

Att få till elva kommunbesök tog mer tid för oss än vad vi räknat med från början. Där fanns en rad utmaningar. Först och främst var det inte alltid helt självklart vem i kommunerna vi skulle kontakta. I de flesta fallen så krävdes några försök innan vi fick napp. Oftast gick det antingen via en miljöchef eller en chef för den fysiska planeringen. I något fall lyckades vi inte övertyga om poängen med kommunturnén, ibland ansåg de att de hade för få gamla vindkraftverk i kommunen för att kunna prioritera detta.

De allra flesta av de elva kommunbesöken vi hann med blev å andra sidan över förväntan. Oftast samlade personen vi varit i kontakt med först tjänstepersoner från både tillsynssidan och strateger – både från miljö- likväl som planeringssidan. Det blev allteftersom ganska tydligt för oss att denna mixen var fördelaktig. Tillsynssidan är de som bäst känner till vindkraften i kommunen och i de flesta fall även känner till ägarna medan strateger – klimat- och energistrateger, översiktsplanerare med flera – stod för det mer strategiska tänket. Vad kan kommunen göra för att främja repowering? Vad kan det innebära? När man pratar repowering i kommuner så är det en väldigt strategisk fråga!

Våra breda nätverk

Det har varit en fördel att detta projekt drivits av projektledare på Energikontoret Skåne som har Kommunförbundet Skåne som offentlig huvudman tillsammans med en klimat- och energistrateg på Miljöstrategiska enheten på Länsstyrelsen Skåne. De två organisationerna har stora nätverk både offentligt regionalt och ut i kommunerna bland både tjänstepersoner och politiker samt ut i näringslivet. Utöver de elva kommunbesöken har vi tagit tillfället i akt att föreläsa för olika nätverk som samordnas av Länsstyrelsen Skåne och/eller Kommunförbundet Skåne.

Uppdatering av vindbrukskollen

Som en bonuseffekt har vi i dialogen med vissa kommuner upptäckt fel i vindbrukskollen. Det kan handla om vindkraftverk som kanske står registrerade att vara i drift trots att de är nedmonterade eller nya vindkraftverk som ännu inte registrerats på kartan. Detta har rapporterats till Vindbrukskollen som är en nationell karttjänst om etablering av vindkraftverk som ges ut av länsstyrelserna.

Jakob Economou, Skånes vindkraftsakademi/Energikontoret Skåne & Sandra Johanne Selander, Skånes vindkraftsakademi/Länsstyrelsen Skåne