Vi har ett stort underskott i elproduktion i södra Sverige, i synnerhet i prisområde 4. För att få till storskalig elproduktion nära konsumtionen så talar allt för att vi står inför en utbyggnad av havsbaserad vindkraft – full aktivitet råder där många olika aktörer planerar för fullt! I Expertpanelen #5 lägger vi fokus på havsbaserad vindkraft i Sverige och Tanja Tränkle, projektledare på RISE och Johnny Stahlberg, projektledare på Vattenfall ger sina svar på våra frågor!

Hur kan anslutningsavgiften slopas på smartast sätt? Ska exempelvis avstånd till landanslutning spela roll?

Johnny Stahlberg, Vattenfall: En svår fråga, totala samhällsnyttan som vindkraftsparken bidrar med bör beaktas där man undviker onödigt kostsamma och tekniskt dyra/långa lösningar. Troligtvis bör totala längden/kostnaden från vindkraftsparken till anslutningspunkten beaktas.

Någon typ av urvalskriterier måste till, stora vindkraftsparker med en hög produktion och närhet till anslutningspunkt bör prioriteras. Beroende på antal projekt skulle man kunna tänka sig ett auktionsförfarande där dom bästa/ekonomiskt mest försvarbara projekten gynnas.

Tanja Tränkle, RISE: Marknadsdeltagarna behöver spelregler. Med tanke på den tiden som har gått sedan Energiöverenskommelsen slutades och att det fortfarande inte är någon lösning på plats anser jag att det viktigaste är att starta med ett sätt. Helst ska det vara några få enkla regler vars konsekvenser kan beräknas på ett entydigt sätt för projektutvecklaren, då den ska skaffa finansiering. Brister och ytterligare behov för regler kommer de involverade parterna att identifiera under resans gång och behöver hantera det på ett klokt och samarbetsinriktat sätt.

Vilka ser ni som främsta för- respektive nackdelar med auktionsbaserat system jämfört med vårt nuvarande system?

Tanja Tränkle, RISE: I den nuvarande marknaden gör projektutvecklarna jobbet att hitta de bästa kombinationer av förhållanden, som inkluderar sannolikhet att kunna få tillstånd enligt miljöbalken och tekniska parametrar som vindresurs, vattendjup och bottenförhållanden, avstånd till land, etc. Sedan betraktas och därmed utvecklas projekten i stort sätt isolerade från varandra.

Ett auktionsbaserad system kan vara utformat på olika sätt. För elsystemets utveckling som en helhet för landet men framför allt för elsystemets samspel i Europa vore det en fördel om man centralt analyserade ovan stående parametrar för att sedan auktionera ut elproduktion i ett flertal geografiska kluster. Det blir en fördel när nätanslutningen ska planeras och tas fram från samma centralt håll. Då kan nätet dimensioneras rätt och man kan planera för att utnyttja synergier som t.ex. nätförbindelser till/från vindparker kan samtidigt vara elöverföring till/från andra länder/elsystem. Det kan bli reducera risk för geografisk närliggande hamnar att investera i en utbyggnation anpassad för havsbaserad vindkraft.  En av nackdelarna är att konkurrensen gör det väldigt mycket svårare för mindre projektörer att konkurrera i ett auktionsbaserat system. Det är större aktörer inom havsbaserad vindkraft som hittills har visat att de kan pressa priset, mest pga skalfördelar när de kan samordna mellan flera närliggande vindparker och klustrar. Det tar några år att bygga upp ett sådant system, så i dagsläget vore det att föredra att skapa förutsättningar för de redan utvecklade projekt för att inte dessa värden som har skapats ska gå till spillo.

Johnny Stahlberg, Vattenfall: Vilket är vårt nuvarande system? I Sverige saknas en tydlig koppling mellan politisk vilja, regelverk för prövningar av havsbaserad vindkraft, vart systemet behöver mera elproduktion och eventuellt slopande av anslutningsavgifter.  Mycket pengar och resurser spenderas just nu på relativt osäkra projekt och säkerligen utvecklas projekt på samma platser av flertalet aktörer.

Ett auktionsbaserat system som i Danmark och Nederländerna är politiskt och ekonomiskt förankrat då det auktioneras ut till projektörerna och många risker har hanterats av staten eller statliga verk. Nackdelen med dessa system är att de är otroligt konkurrensutsatta. Det engelska systemet med först en utbudsrunda för exklusivitet till områden baserat på utvecklarens kompetens och erfarenhet och senare en stöd-auktion efter färdigarbetat tillståndsarbete kan möjligtvis vara en modell som anpassad skulle kunna fungera i Sverige.

Hur önskar ni att Försvarsmakten skulle kunna samexistera med havsbaserad vindkraft?

Johnny Stahlberg, Vattenfall: Tror det enda sättet framåt är öppenhet och dialog. Full förståelse för att inte alla försvarshemligheter kan delges men känslan historiskt har varit att det är lättare att säga nej än ja utan att förstå vilka möjligheter till anpassningar som finns. Framförallt på radar-sidan så finns det tekniska lösningar för flertalet projekt men det kräver lite insats från båda parter för att hitta lösningar.

Tanja Tränkle, RISE: Tyvärr är min insyn i frågan begränsad. I en ideal värld skulle det svenska totalförsvaret vara involverad på flera sätt för att tillsammans med marknadens intressenter skapa förutsättningar för en motståndskraftig, resilient och oberoende (t.ex. från bränsle-leverans) elförsörjning i hela landet. Jag tror att för att kunna samexistera behövs först ömsesidig förståelse av behoven och utmaningar och sedan ett lösningsinriktat samarbete. På kort sikt brukar jag hänvisa till att en marknad kan arbeta för att hitta lösningar om det ställs tydliga krav. Däremot tenderar avslag / nej för t.ex. byggnation av vindkraft till havs inte ge utrymme för utveckling av lösningar.

När och var byggs nästa vindkraftspark till havs i Sverige?

Tanja Tränkle, RISE: Med tanke på att Lillgrund togs i drift 2007 och Kårehamn i 2013, borde det ha byggts en ny park i 2019, kanske utanför Oxelösund? Det hände tyvärr inte. Skämt åsido: Vi ser en rekordutbyggnad i den landbaserade vindkraften i Sverige, som dock ser ut att ha svårigheter efter år 2022/2023 pga att det blir svårare att skaffa nya tillstånd. Senast då är det dags för den havsbaserade vindkraften att ta vid och tillföra kapacitet i elområde tre och fyra i liknande storleksordning. Tänk 2000 MW per år, vilket skulle bli 100-200 eller färre vindkraftverk med 10-20 MW eller mer. Med rätt tillstånd, som tillåter aktuell tillgänglig teknologi, är det fullt rimligt.

Johnny Stahlberg, Vattenfall: Kanske något partisk men tycker Sveriges mest mogna projekt är Vattenfalls svenska del av Kriegers Flak. Systemstrategisk läge i Skåne i ett område som redan är ianspråktagit av vindkraft i tyska och danska delen. Beroende på hur det går med de slutliga tillstånden och slopandet av anslutningsavgifterna men enligt nuvarande plan så bygger vi ca 2026.

Se Expertpanelen #4 här!