EXPERTPANELEN #2

20191007

Tre experter (denna gång representanter från universitetsvärlden, branschen och kommun) reflekterar över tre påståenden utan att ha sett varandras svar. Här svarar Max Åhman – Docent miljö- och energisystem Lunds universitet, Carl-Arne Pedersen – Vice ordförande Svensk vindkraftförening samt Jon Andersson – Chef miljöstrategiska enheten Lunds kommun.

En stor del av teknikutvecklingen i vindkraften har varit att skala upp verken till högre höjder och större svepyta. Kan denna utveckling fortsätta?

Carl-Arne Pedersen: Ja, denna utveckling mot större vindkraftverk kommer fortsätta. GE bygger redan idag en offshore vindkraftsturbin, är på marknaden redan 2022 med en totalhöjd om 260 m rotordiameter 220 m, generatoreffekt om 12 MW och en produktion om 65-70 GWh. Den har namnet Haliade X-12 och har en svepyta av hela 38.000 m2. Jag är säker på att motsvarande landbaserade varianter inom kort kommer vara kommersiellt och då hos fler leverantörer. Helt klart är att vindresurserna ökar desto högre upp man kommer, samtidigt minskar turbulensen vilket ger en jämnare produktion och inte minst turbinerna blir än mer kostnadseffektiva vilket gör att ökad ny vindkraft kommer pressa ner elpriserna på marknaden.

För några år sedan trodde vi kanske inte detta var möjligt med så stora turbiner – men jag tror att genom ökad materialkvalitet, framförallt rotorblad, samt utveckling av lyftkranar i kombination med helikopterlyft, har vi inte än sätt begränsningar rent tekniskt. Det kommer nog vara möjligt att inom 5-10 år bygga vindkraftverk med totalhöjd över 300-350 m och rotordiameter på 300 m.

Jon Andersson: Den tekniska utvecklingen av lätta och hållfasta material kommer säkert fortsätta. Det kommer vara andra faktorer som begränsar vindkraftverkens storlek. Hur man kan transportera men även hur stora vindkraftverk passar in i landskapsbilden.

Max Åhman: Högre höjder leder till bättre vindar och därmed lägre kostnader, men om denna logik kan fortsätta vet jag inte. Däremot kan det finnas andra hinder som t.ex. med vindkraftverk som kommer uppemot 200 m i höjd så kan man komma i konflikt med försvaret och flyget.

Hur stabil och tydlig är egentligen Energiöverenskommelsen från 2016? Från att höra att politiker ska ta beslut i höst om att lyfta bort anslutningsavgiften för aktörer som vill bygga havsbaserad vindkraft till att diskussionen om ny kärnkraft plötsligt dykt upp…?

Max Åhman: Grunden i energiöverenskommelsen är relativt stabil – man vill ha bra och miljövänlig el i framtiden. Tyvärr har det blivit en politisk fråga om kärnkraftens vara eller inte trots att energiöverenskommelsen lämnar öppet för att behålla befintliga verk ifall samhället inte klarar av att bygga ut nätkapacitet och efterfrågerespons på marknaden för att öka flexibiliteten. Det som skulle kunna störa energiöverenskommelsen är ifall frågan om vi bör subventionera kärnkraften får bredare stöd politiskt. Fråga om eventuella direkta eller indirekta kärnkraftssubventioner kan då ställas mot frågan hur snabbt man kan och bör fasa ut subventioner till förnybar el. En hel del förnybar el klarar sig utan subventioner medan vissa, t.ex havsbaserad vindkraft , kan behöva lättnader under en tid framöver för att driva utvecklingen vidare.

Carl-Arne Pedersen: Energiöverenskommelsen som togs i juni 2016 med bred politisk majoritet i riksdagen mellan S, MP, C, M och KD, la grunden för en långsiktig energipolitisk plan fram till år 2040/2045. Något branschaktörerna och marknaden länge eftersökt – man vill ha långsiktighet och tydliga spelregler.

Överenskommelsen är tydlig, det står klart och tydligt att man får bygga ny kärnkraft, men det ska ske på marknadsmässiga villkor. Dvs utan subventioner, det står också att man ska kunna bygga ny offshore-vindkraft utan anslutningskostnad – ett beslut som också delat vindkraftbranschen då det finns bra landbaserade vindkraftsprojekt som nog också vill ha fri nätanslutning.

Man har helt tagit bort effektavgiften för kärnkraft, under två år, som en del av överenskommelsen. Vilket har finansierats genom ökad energiskatt för elkonsumenterna.

Att M och KD nu vill ompröva överenskommelsen efter knappt tre år är till viss del ett svek mot överenskommelsen. Den diskussion som nu uppstått, är kopplat till beslutet om att stänga ner Ringhals 1 och 2 tills utgång år 2020. Ägaren Vattenfall tog beslutet att stänga dessa båda reaktorer 2015. Beslutet har tagits utifrån ekonomiska och säkerhetsmässiga skäl, kostnaderna för att kunna köra de båda reaktorerna vidare säkerhetsmässigt, ligger på en ekonomisk nivå som är inte är försvarbar.

Totalt försvinner då 12-13 TWh elproduktion från 2021, men det tillkommer motsvarande mycket ny vindkraftsproduktion. De kvarvarande sex kärnkraftsreaktorer ger en elproduktion om 40-45 TWh och kommer vara i drift fram till år 2035, för att därefter successivt fasas ut utifrån ålder och säkerhetsskäl, några reaktorer kommer köras fram till år 2045.

Idag står vindkraften för 20 TWh och med de parker som är under byggnation kommer vi ha en samlad vindkraftsproduktion efter år 2022 om ca 40 TWh. Energimyndighetens senaste rapport säger att det är möjligt med 90 TWh till år 2040, min och andras bedömning inom vindkraftbranschen är att det kan bli > 100 TWh, förutsatt att man löser ett antal förhinder, som det kommunala vetot, tolkning av miljöbalken , hinderbelysning, artskyddsförordningen mm. Att vi klarar bygga ut elnäten från norra till södra Sverige och med Norden/EU i tid. Att man löser problemen med försvarets utökade spärrområden, som är ett direkt förhinder för att fullfölja byggnationen av ett antal pågående vindkraftsprojekt, med mycket goda vindförutsättningar.

Jon Andersson: Det finns alltid osäkerheter i politiska överenskommelser, men förhoppningsvis står partierna fast vid sina ursprungliga mål – långsiktiga spelregler behövs om Sverige ska klara omställningen till ett förnybart energisystem.

Distributionsbolag i Trelleborg och Ystad har efterfrågat kapacitetsökningar och fått nej från E.ON. E.ON har i sin tur fått nej från Svenska Kraftnät vars investeringar i stamnätet försenats kraftigt. Företag har meddelat att de fått stoppa expansionsplaner pga rådande situation. Varför har denna kapacitetsbrist uppstått och vem bär ansvaret?

Jon Andersson: Det är i huvudsak ett nationellt ansvar. Kommunernas rådighet i denna fråga är begränsad. Dock bör kommuner arbeta aktivt med energiplaner och översiktsplaner för förnybar elproduktion och distribution.

Max Åhman: Efter att ha haft en relativt stabil elefterfrågan i många år samt att vi från början haft ett välutbyggt och säkert nät som inte krävt så mycket i planering så har utvecklingen nu “hunnit ikapp” oss med nya industrier och nya elbehov. Samhället behöver idag planera bättre för nya industrier som är elintensiva. Felet är väl egentligen ingens då ansvaret legat delat mellan flera olika aktörer (distributionsnätet, transmissionsnätet, vart ny elproduktion hamnar och vart nya industrier vill placera sig). Dessa aktörer kan agera olika snabbt och ingen enskild aktör har fullt ansvar för hela planeringen. Nya metoder och mer kunskap behövs för att förstå och förutse framtida elbehov, inte minst var geografiskt nya industrier vill placera sig. Det bör leda till nya arbetssätt för att effektivare och snabbare kunna samordna och planera infrastrukturen.

Carl-Arne Pedersen: Svenska kraftnät (Svk) har det övergripande ansvaret för förnyelse och utbyggnad av stamnäten. De större regionala elnätsbolagen som Vattenfall-Ellvio och Eon, är ansvariga för sina regionala elnät. Det är ett delat ansvar att kommunicera ut det framtida behovet av förnyelse och utbyggnad av elnäten, aktörerna emellan, ett ansvar som även de lokala elnätsbolagen har. Att peka på varann är inte någon bra lösning, samplanering måste ske, så att inte industri och samhälle hindras i sin verksamhet.

Något som kan förhindra utbyggnadstakten för ex stamnätet kan vara tillståndshanteringen, vilket kan ge förseningar i deras utbyggnadsplanering.

Vart fjärde år lämnar elnätsbolagen in sina behov avseende reinvestering som förnyelse av den egna framtida nätet, en s.k. förhandsprövning till Energimarknadsinspektionen, vilket ligger till grund för elnätstarifferna. Nu 2019 lämnade man in sitt behov för nästkommande period år 2020-2023.

Se Expertpanelen #1 här!

Reflektioner från en kommunturné om repowering

Kommunturné är genomförd under 2018-2019 i projektet Repowering – kunskap och dialog, finansierat av Energimyndigheten Nätverket för vindbruk, där vi informerat och fört dialog med tjänstepersoner och politiker i Skånes kommuner om möjligheter och utmaningar med repowering i vindkraften.

Vissa frågeställningar har vi känt till sedan tidigare, vissa funderingar har vuxit fram under resans gång. Nedan följer en kort diskussion om lägligheten med detta projekt:
• vad kan kommuner egentligen göra för att främja repowering,
• framgångsfaktorer med ett lyckat kommunbesök,
• förutsättningar för våra respektive organisationer att driva ett sådant projekt samt
• positiva bonuseffekter med detta projekt.

Kapacitetsbrist och behov av mer lokal elproduktion

Kommunturnén kom lägligt! Även i Skåne är elektrifieringstrenden tydlig med ökad elanvändning som följd. Utvecklingen pekar mot fortsatt etablering av större elberoende anläggningar i Skåne, inte minst inom elektrifierad stadstrafik i Malmö och Lund, utbyggnation av järnvägsnätet, elektrifiering av färjor och hamnar, elintensiva forskningsanläggningar samt växande tätorter. Grundproblemet är att efterfrågan på el inte kan matchas med tillgången. Detta med avseende på såväl installerad effekt som förbrukning vid de toppar som uppstår ett antal hundra timmar årligen. Detta har bidragit till den situation av lokal effektbrist och underskott av elnätskapacitet.

I Skåne står vindkraften för en stor del av den lokala kraftproduktionen. Denna lokala kraftproduktion (cirka 3 TWh) matchar dock inte konsumtionen i området. En del av lösningen är att få in mer lokal elproduktion i region- och lokalnät samt att få till en flexiblare elanvändning för att avhjälpa den rådande kapacitetsbristen i stamnätet i Skåne. På de platser som det finns vindkraft från 1990-talet och framförallt där dessa äldre turbiner står i grupp, finns det både ett stort behov och en stor potential för repowering! Dessa förhållanden förkommer exempelvis i kommunerna Trelleborg och Ystad vilka båda nyligen fått nej från regionnätsägaren Eon för att höja effekten.

Möjligheter för repowering

Så vad kan kommuner göra för att främja repowering i vindkraften? Ambitionen i detta projekt har först och främst varit att informera om teknikutvecklingen i vindkraften samt hur mycket mer nya verk producerar och för- och nackdelar med att de blir allt större. Vi menar att man sedermera bör arbeta proaktivt i den fysiska planeringen och beakta de ställen där det i nuläget står äldre vindkraftverk men där platsen möjliggör för nya. Det är viktigt att annan exploatering och andra intressen inte begränsar möjligheterna för repowering i de områden som är väl lämpade för ändamålet.

Många miljötillstånd för de äldre skånska vindkraftverken kommer att utlöpa inom de närmaste åren och flera ägare kommer troligen att vilja förlänga om det är möjligt. Miljötillstånd är alltid tidsbegränsade till skillnad från bygglov. Under förutsättningen att platsen möjliggör för större modernare verk att uppföras kan en tidsbegränsning av tillstånd gynna ett generationsskifte. Det får man dock förmodligen inte ta hänsyn till enligt dagens lagstiftning. Men det finns risk för att möjligheterna för repowering stryps om miljötillstånden skulle förlängas. Kanske det hade varit önskvärt – återigen om platsen möjliggör för modernare verk än de befintliga – att även bygglov skulle vara tidsbegränsade? Där kanske det snarare är markarrenden som är tidsbegränsade. Å andra sidan finns det väl kanske också en poäng att vindkraftverk får va i drift så länge de funkar.

En trend vi ser är att det importeras begagnade vindkraftverk till Sverige – ett vindkraftverk från 2010 kan producera betydligt mycket mer än ett från 1990-talet! Orsaken till denna begynnande trend kan bero på andra länders stödsystem eller möjligen beror det på bättre lägre kostnader för att få på plats vindkraftverk som passar befintliga bygglov här i Sverige. I princip kan en markägare sätta upp ett nytt likadant eller liknande verk som klarar av de krav som satts i bygglovet gällande totalhöjd och rotordiameter när det gamla verket är uttjänat. Vill man däremot ha ett större verk på samma plats blir det naturligtvis ny prövning.

När det gäller översiktsplaneringen så bör krav på teknik i första hand undvikas, i andra hand hållas på en flexibel och generell nivå. På så sätt kan översiktsplanen hållas aktuell en längre tid. Detaljerna om antal verk, höjd, effekt och störning är bättre lämpade i miljöbalksprocessen i ett senare skede.

Undvik riktlinjer i översiktsplanen som rör krav på tekniska lösningar som kräver medgivande av annan myndighet. Ett exempel på ett sådant krav som ibland förekommer är radarstyrd hinderbelysning som i sin tur kräver dispens från Transportstyrelsen för att kunna användas till en vindkraftpark.

Recept för en lyckad kommunträff

Att få till elva kommunbesök tog mer tid för oss än vad vi räknat med från början. Där fanns en rad utmaningar. Först och främst var det inte alltid helt självklart vem i kommunerna vi skulle kontakta. I de flesta fallen så krävdes några försök innan vi fick napp. Oftast gick det antingen via en miljöchef eller en chef för den fysiska planeringen. I något fall lyckades vi inte övertyga om poängen med kommunturnén, ibland ansåg de att de hade för få gamla vindkraftverk i kommunen för att kunna prioritera detta.

De allra flesta av de elva kommunbesöken vi hann med blev å andra sidan över förväntan. Oftast samlade personen vi varit i kontakt med först tjänstepersoner från både tillsynssidan och strateger – både från miljö- likväl som planeringssidan. Det blev allteftersom ganska tydligt för oss att denna mixen var fördelaktig. Tillsynssidan är de som bäst känner till vindkraften i kommunen och i de flesta fall även känner till ägarna medan strateger – klimat- och energistrateger, översiktsplanerare med flera – stod för det mer strategiska tänket. Vad kan kommunen göra för att främja repowering? Vad kan det innebära? När man pratar repowering i kommuner så är det en väldigt strategisk fråga!

Våra breda nätverk

Det har varit en fördel att detta projekt drivits av projektledare på Energikontoret Skåne som har Kommunförbundet Skåne som offentlig huvudman tillsammans med en klimat- och energistrateg på Miljöstrategiska enheten på Länsstyrelsen Skåne. De två organisationerna har stora nätverk både offentligt regionalt och ut i kommunerna bland både tjänstepersoner och politiker samt ut i näringslivet. Utöver de elva kommunbesöken har vi tagit tillfället i akt att föreläsa för olika nätverk som samordnas av Länsstyrelsen Skåne och/eller Kommunförbundet Skåne.

Uppdatering av vindbrukskollen

Som en bonuseffekt har vi i dialogen med vissa kommuner upptäckt fel i vindbrukskollen. Det kan handla om vindkraftverk som kanske står registrerade att vara i drift trots att de är nedmonterade eller nya vindkraftverk som ännu inte registrerats på kartan. Detta har rapporterats till Vindbrukskollen som är en nationell karttjänst om etablering av vindkraftverk som ges ut av länsstyrelserna.

Jakob Economou, Skånes vindkraftsakademi/Energikontoret Skåne & Sandra Johanne Selander, Skånes vindkraftsakademi/Länsstyrelsen Skåne

EXPERTPANELEN #1

20190917

Fyra experter (representanter från nationell myndighet, nationellt forskningsinstitut, turbinleverantör samt en vindkraftsägare och entreprenör) reflekterar kort över tre påståenden utan att ha sett varandras svar. Först ut är Maria Stenkvist och Martin Johansson, Handläggare Energimyndigheten, Stefan Ivarsson, Gruppchef Förnybar energi RISE – Research Institutes of Sweden, Claes Jeppsson, Försäljningschef Sverige & Danmark ENERCON samt Carl Adam von Arnold, VD Jordberga.

Av olika anledningar så blir det allt vanligare att köpa in begagnade vindkraftverk från andra länder, inte minst från Tyskland, för att sätta upp här i Sverige. Vilka eventuella för- och nackdelar ser ni med detta?

Claes Jeppsson: Fördelen är väl att verk som har några års livslängd kvar får en plats när de av olika anledningar plockas ner. Nackdelen är ju att man som försäljningsavdelning såklart helst vill bygga nya verk med 25-30 års livstid på så många platser som möjligt för att utnyttja vindresurserna optimalt.

Stefan Ivarsson: Jag ser i huvudsak bara fördelar med att vi återanvänder våra resurser på ett kostnadseffektivt sätt och vindkraftverk kan mycket väl fungera utmärkt i många år. Det fanns som exempel ett Vestas V24 utanför Tekniska Muséet på 1980-talet som flyttades till privat ägo för 15 år sedan och det fungerar och producerar fortfarande alldeles utmärkt. Förutom resursåtervinningsperspektivet ger begagnade vindkraftverk även möjlighet för de småskaliga projekten att bli mer ekonomiskt lönsamma även vid förhållandevis låga elpriser och kanske till och med helt utan nya certifikat. En fungerande andrahandsmarknad kan även hjälpa främst mindre köpare att luckra upp den ganska tuffa och säljardominerande vindturbinmarknaden. Det gäller främst för små aktörer som annars riskerar att få stå tillbaka för de stora kundernas beställningar på många turbiner. Återanvändning av vindturbiner skapar även nya arbetstillfällen för de företag som specialiserat sig på att renovera och resa begagnade vindkraftverk, samtidigt som det ger möjlighet att fortsätta använda platser som har bra vindlägen men som också har restriktioner för max tillåten totalhöjd för vindkraftverket. När det gäller risker så är det främst garantier och driftavtal där man måste se upp så att man har tillräckligt bra avtal, men med en seriös besiktning innan man reser verket och regelbundna kontroller under driften så är det helt klart hanterbart.

Maria Stenkvist och Martin Johansson: Vi har inte tittat specifikt på marknaden för begagnade verk, men rent allmänt anser vi att återbruk av vindkraftverk är fördelaktigt sett ur ett resurseffektivitetsperspektiv. Det kan också vara en fördel för att man på så sätt kan uppföra vindkraftverk på en plats där det finns höjdrestriktioner som gör att dagens höga vindkraftverk inte får uppföras. En nackdel kan vara att det uppförs vindkraftverk som har sämre kvalitet än ett nytt verk, tex vad gäller säkerhet och bullernivåer.

Carl Adam von Arnold: Alltid bra att kunna utnyttja en plats optimalt och nya, stora verk passar av olika skäl inte in. Resursutnyttjandet av vindkraftverket i förhållande till de nationella målen utnyttjas fullt ut. Olika länder och regioner har olika energibehov och incitamentprogrammen ser olika ut. Därmed är den ekonomiska livslängden olika, nya verk kan byggas och de begagnade verken kan flyttas till en rimlig kostnad där de gör bättre nytta. Jag ser inga direkta nackdelar.

Det byggs mest ny vindkraft i norra Sverige där vi får mer produktion än konsumtion medan det är det omvända i söder. Är detta ett problem? Blir prisskillnaden större mellan prisområde 1 och 4 och kan det driva på investeringar även i söder exempelvis?

Maria Stenkvist och Martin Johansson: Det är redan idag högre elpriser i södra Sverige jämfört med norra Sverige. Intäkterna är därför också högre där och en utbyggnad av mer vind i norr och en på sikt utfasad kärnkraft förstärker detta (medan mer nätförstärkningar får motsatt effekt). Det bör också noteras att runt prisområde 4 finns redan mycket vindkraft som påverkar intäkterna för vindkraftsprojekt (blåser det mycket finns det sannolikt hög tillgång på el från angränsade länder och priset blir lågt och vice versa). Lönsamhet är dessutom en kombination av intäkter och kostnader. Här kan det finnas storskalsfördelar med att bygga i norra Sverige där mycket stora parker är möjligt. Men generellt så bör prisområdesskillnaden på sikt driva investeringsviljan söderut.

Carl Adam von Arnold: Vi ser idag problem med att även kraftproduktionen i söder minskar, vilket skapar effektbrister och därmed etableringssvårigheter för industri i söder. Överföringskapacitet mellan norr och söder samt mellan länder måste öka. Att möta etableringarna i norr och i Norge med etableringar i söder, kräver gigantiska vindkraftsparker till havs. Hittills har inte prisområdena lyckats vara morot nog.

Claes Jeppsson: En förhoppning är såklart att fler ytor i södra Sverige kan göras tillgängliga från kommunerna för att bygga vindkraft givet den nuvarande utmaningen gällande kapacitet. Det är ju en utmaning för nätet i dagsläget att transportera elen från norra Sverige söderut, och det pågår enorma investeringsprojekt i just nät för att bygga bort de flaskhalsar som finns – dock tar dessa projekt tid och kan fastna i tillståndsprocesser precis som övrig kraftproduktion.

Stefan Ivarsson: Jag tror Sverige skulle behöva ännu större prisskillnad mellan prisområdena än i dag för att det skall ha någon verklig effekt på investeringarna i nya produktionsresurser, så ur det perspektivet är det kortsiktigt inget problem. Långsiktigt är den mest hållbara lösningen att vi producerar energin så nära förbrukningen som möjligt för att undvika onödiga system- och transmissionsförluster. I det långsiktiga scenariot tror jag att vi kommer att se en betydligt ökad elproduktion i södra landet, framförallt med hjälp av vindenergi från havet. Den havsplacerade vindkraften har fantastiska förutsättningar att leverera en betydande mängd energi som dessutom är mindre variabel och närmare de stora konsumtionsområdena av el i södra Sverige. Vi behöver bara lösa upp knuten kring samhällets intresse i 100 % förnybar el och försvarets intressen att skydda landet vid krig först. Min gissning är att 2025 är vi igång och har börjat bygga de första riktigt stora havsbaserade vindparkerna i södra Sverige.

Vilka faktorer ser ni som största utmaningarna när det gäller att skapa 100 % förnybar elproduktion 2040 i Sverige? Hur ser ni på förutsättningarna?

Stefan Ivarsson: Den första utmaningen har jag redan nämnt och det är att ge den havsbaserade vindkraften tillräckligt med utrymme i den svenska havsplaneringsprocessen så att vindkraft och försvar kan samexistera på ett bra sätt, samtidigt som vindkraften kan få tillräckligt utrymme att på allvar kunna bidra till målet på 100% förnybar el. Det vi sett i dagens planeringsförslag räcker inte på långa vägar för att anses relevant i omställningen till 100% förnybart. Det räcker ännu mindre om vi lyfter blicken som EU-medborgare.  Om vi tar ett europaperspektiv på elförsörjningsfrågan har Sverige goda förutsättningar att producera förnybar el till ett konkurrenskraftigt pris, som samtidigt kan minska behovet och produktionen av kolkraft på andra sidan Östersjön.  En annan stor utmaning vi står inför är att strukturera om våra kraftnät från förra århundradets struktur med få centrala distributionspunkter till ett modernare och i många fall smartare nät anpassat för en betydligt större andel lokalt distribuerad elproduktion och produktionsanläggningar med större variation i produktionsvolym. En sådan omställning tar tid och kräver politisk vilja och resurser så vi behöver börja nu. Nästa utmaning jag ser är att våra myndigheter och politiska beslutsfattare måste bli bättre på att utnyttja både gasen och bromsen i omställningsarbetet. Förutom att subventionera och uppmuntra, vilket självklart är bra, behöver man många gånger våga bromsa och tydligare avgiftsbelägga beteenden och företeelser vi vill komma bort ifrån. Här upplever jag att man hellre gasar än bromsar och det fungerar ju bra i en uppförsbacke men inte lika bra när det rullar på utför då man i stället riskerar att tappa kontrollen. Den allra största utmaningen tror jag dock till viss del sitter i vårt kollektiva medvetande. Att ställa om hela elsystemet till 100 % förnybart är något nytt och annorlunda som vi aldrig gjort förut. Med det kommer också tvivel och osäkerhet och när viktiga funktioner i samhället som media eller politiker gärna blåser upp tvivlen och tonar ner möjligheterna för att på så sätt få stora rubriker eller politiska poäng från de som inte har all fakta, står vi inför en utmaning som bara kan hanteras med mer fakta, forskning och politiskt mod att våga stå fast vid att 100 % förnybart är den enda långsiktigt hållbara vägen framåt.

Carl Adam von Arnold: Att finna fler och goda lösningar av att samköra produktionsgrenar så att vi på ett säkert sätt kan möta kalla, mörka och vindfattiga dagar med system som snabbt kan ställa om. Elbilar, batterier, biogasgeneratorer och vattenreservoarer är tekniskt möjliga alternativ i dagsläget. Jag tror inte att vi kan vänta på den ultimata lösningen. Vi behöver även anpassa vår konsumtion och mikroproduktion. Samhällskostnaden blir för hög om alla alltid ska kunna räkna med hög förbrukning till en låg kostnad.

Claes Jeppsson: Landbaserad vindkraft är den kanske billigaste formen av ny kraftproduktion i dagsläget, och står på egna ben utan elcertifikat för de investeringar som görs nu. De utmaningar som finns, givet att investerarna har fortsatt ”aptit” på den svenska marknaden, är snarare relaterade till fortsatt god tillgång till tillstånd – behovet är stort. Det finns många hinder för tillstånd, som exempelvis kommunala veton och tolkning av artskyddsförordningar.

Maria Stenkvist och Martin Johansson: En viktig aspekt är kunskapen om att elsystemet genomgår en stor omställning under de närmaste 20 – 30 åren där drygt 100 TWh elproduktion behöver bytas ut samtidigt som det finns trender som pekar på en ökad elanvändning (bla pga ökad elektrifiering av industri- och transportsektorn). Att samhället gemensamt strävar mot ett mål och löser utmaningar genom dialog är viktigt. För att lönsamhet och prissignaler (enligt ovan) ska styra mot ett fungerande elsystem är det också viktigt att det är möjligt (via tillstånd) att bygga exempelvis vindkraft eller nya elnät ex i södra Sverige. Förutsättningarna för ett 100 procent förnybart elsystem är dock goda. Få länder har så mycket potential av förnybar el som Sverige samt tillgång till vattenkraft, kraftvärme och väl utbyggda nät med starka nätförbindelser till angränsade länder. Det finns dessutom flera olika vägar fram där vi kan ha olika mixer där vi kan ha mer eller mindre av förnybara tekniker så som landbaserad vindkraft, havsbaserad vindkraft, bioeldad kraftvärme och solceller. En utmaning är väl att samtidigt ha ett elsystem som också är ekologiskt hållbart, ger försörjningstrygghet och är kostnadseffektivt.

Vindkraft i media

December 2017

Grön jul i Danmark: 110 procent vindkraft

Sydsvenskan 20171224

Kommuner får ny vindkraftspremie

Sydsvenskan 20171221

2017 – en renässans för havsbaserad vindkraft i Sverige

OffshoreVäst 20171219

SKL förkastar lagändring om vindkraften

Sydsvenskan 20171216

Regeringen vill gynna vindkraft till havs

GEOtext.se 20171205

Teslas jättebatteri invigt

Sydsvenskan 20171201

November 2017

Stororder på vindkraft kan gynna Trelleborgs hamn

Trelleborgs Allehanda 20171129

Vattenfall: Rekordstor vindkraftorder

Sydsvenskan 20171128

Vattenfall får rekordstor vindkraftorder

Ny Teknik 20171128

Havsvindkraft utanför Skånes sydkust: Nej tack! (debattinlägg)

Trelleborgs Allehanda 20171125

Statoil storsatsar på vindkraft

Sydsvenskan 20171126

Utländska investerare rusar till svensk vindkraft

Dagens Industri 20171124

Anslutningsavgifter för havsbaserad vindkraft slopas

Vindkraftsnyheter.se 20171123

Kostnader för havsbaserad vindkraft sänks

Vindkraftsnyheter.se 20171123

Teslas jättebatteri klart för tester

Sydsvenskan 20171123

Billigare vindenergi till havs

Sydsvenskan 20171123

Säkerhetsmiss kunde stänga ner ett hundratal verk

SR 20171122

I Simris har Sveriges första lokala energisystem skapats

Ny Teknik 20171113

Fler havsverk positivt för hamnen

Trelleborgs Allehanda 20171111

Vattenfall blåser liv i Kriegers Flak

Trelleborgs Allehanda 20171111

Stort intresse för vindkraft till havs

Trelleborgs Allehanda 20171110

Länsstyrelsen upphäver kommunens nej till vindkraftverk i Stidsvig

Helsingborgs Dagblad 20171110

Klimatkonfrontation hotar Sveriges möjligheter att agera föregångsland (debattinlägg)

Sydsvenskan 20171108

Microsoft köper vindkraftsel från Vattenfall

Sydsvenskan 20171102

Oktober 2017

Danmark förbinds med världens längsta elkabel

Sydsvenskan 20171030

Jättebygge av vindkraft i havet

Entreprenad 20171024

Låt pensionerna bygga landet

Trelleborgs Allehanda 20171020

Vattenfall blåser nytt liv i vindkraftparken vid Kriegers flak

Sydsvenskan 20171019

Swedes plan foundationfacility

renews 20171018

Simris är landets första lokala energisystem

sr.se 20171018

Simris först i Sverige att bli självförsörjande på el

SVT 20171018

Bullriga vindkraftverk inte bullriga nog

Trelleborgs Allehanda 20171019

Låt vinden göra nytta lokalt (debattinlägg)

Trelleborgs Allehanda 20171017

Utbildningsplatser inom vindkraft gapar tomma

Sydsvenskan 20171013

700 vindkraftverk utanför sydkusten

Ystad Allehanda 20171011

Dong utreder havsvindkraft i Sverige

Trelleborgs Allehanda 20171018

Dansk energijätte vill bygga 700 vindkraftverk utanför Skånes kust

Sydsvenskan 20171011

”Kraftverk i Atlanten kan ge hela världen el”

Sydsvenskan 20171010

Solceller på plats vid E6

Sydsvenskan 20171002

September 2017

Fullgod miljöprövning även utan kommunalt vindkraftsveto (debattinlägg)

Aktuell Hållbarhet 20170929

Vattenfalls vd:havsbaserad vind ersätter kärnkraften

Svenska Dagbladet 20170922

Vänsterpolitikern Lennart Värmby har avlidit

SVT 20170917

Vänsterpolitikern Lennart Värmby har avlidit

Smålandsposten 20170917

Varning för skenande elpris

Sydsvenskan 20170912

Dong får rekordstort vindkraftskontrakt

Nytt från Öresund 20170911

Stopp för förnybar energi på Gotland

Sydsvenskan 20170911

Kranförare skadad i arbetsplatsolycka

Ystads Allehanda 20170908

Lindeborgsrondellen kan rymma tusen bostäder

Sydsvenskan 20170908

”Hajtänder” ska minska vindkraftsbuller

Kristianstadsbladet 20170907

Närboende skeptiska till ”hajtänder” på vindkraftverken

Kristianstadsbladet 20170907

Mobilkran vid vindkraftverk välte

Sydsvenskan 20170907

Lommas motstånd gav utdelning – vindkraft stoppas

Sydsvenskan 20170906

”Rysarhöst” när vädret avgör elpriset

Sydsvenskan 20170903

Grön energi ger ny kraft till skånska företag

Sydsvenskan 20170901

Augusti 2017

Forskning: Förnybar energi källa till många nya jobb

SVT 20170823

Dålig snurr på Vestas

Sydsvenskan 20170817

Försvaret har inte alltid vetorätt mot vindkraft (debattinlägg)

Skånska Dagbladet 20170812

Kommunen håller fast vid sitt beslut: inga vindkraftverk i Östra Ljungby

Helsingborgs Dagblad 20171109

Regeringen tillåter vindkraft i Torna Hällestad

Sydsvenskan 20170809

Juli 2017

”Vi vill ha besked och vi vill ha ett löfte att så länge det byggs vindkraft skall vetot finnas kvar” (debattinlägg)

Sydsvenskan 20170718

Överklagar beslut om vindkraft

Skånska Dagbladet 20170713

Starkt halvår för vindkraften

Sydsvenskan 20170707

Juni 2017

Medvind för svensk vindkraft

Sydsvenskan 20170627

Nya regler ska underlätta för vindkraftverk

Sydsvenskan 20170619

Världens största energiministermöte i Malmö och Köpenhamn

www.vindkraftsnyheter.se – 20170616

Skånes vindkraftspris till forskning om fåglar och fladdermöss

www.vindkraftsnyheter.se – 20170616

De prisas för räddning av fladdermöss

Sydsvenskan – 20170615

Biologer vinnare av Skånes vindkraftspris

Lunds universitet – 20170615

Stoppade verk räddar fladdermössen

mentornewsroom.se – 20170615

Biologer vinnare av Skånes vindkraftspris

b2bnyheter.se – 20170615

Biologer vinnare av Skånes vindkraftspris

Lunds universitet – 20170614

Skånes vindkraftspris går till Martin Green och Jens Rydell

energipress.se – 20170613

Skånes vindkraftspris går till Martin Green och Jens Rydell

Kommunförbundet Skåne, pressmeddelande – 20170613

Maj 2017

Finalisterna klara för Skånes vindkraftspris 2017

Kommunförbundet Skåne, pressmeddelande – 20170529

Arbetsmiljöverket har granskat säkerheten kring vindkraft

Vindkraftsnyheter.se – 20170529

Vertikala vindkraftverk kan vara framtiden

Hallands Nyheter – 20170528

Uppföljning av de energipolitiska målen

Energimyndigheten – 20170522

Skåne klimatsatsar till 2030

Vindkraftsnyheter.se – 20170517

Elpriset faller i två år till

Privataaffärer.se – 20170510

Svensk vindenergi skruvar upp sin utbyggnadsprognos

Montel.no – 20170505

Svensk vindkraft på högvarv

Montel.no – 20170502

April 2017

Oklar framtid för lokal vindkraft

Skånska Dagbladet 20170424

Nya energimål gynnar vind- och kärnkraft

Sydsvenskan 20170419

Vindkraften ökar trots sämre lönsamhet

Lantbruksnytt.com 20170413

Vindkraft går om olja och gas i Danmark…

Nytt från Öresund 20170411

Vindkraften ökar trots tuffare förutsättningar

Energipress.se 20170411

Vindkraften står sig i Skåne trots motvind

Vindkraftsnyheter.se 20170411

Nya vindkraftverk i Össjö skog

Lokaltidningen Ängelholm 20170404

Mars 2017

Öresundskraft inviger tre nya verk

Vindkraftsnyheter.se 20170328

Ren kraft från Össjö

Industritorget.se 20170327

Vindkraft överklagas

Skånska Dagbladet 20170327

Vindkraftprojekt stoppas än en gång

Skånska Dagbladet 20170323

Konstgjord ö ska ge billig vindkraft

Skånska Dagbladet 20170309

Vindkraftverken som dödar rovfåglar

Sveriges Radio 20170307

Februari 2017

Energy positive: how Denmark’s Samsø island switched to zero carbon

The Guardian 20170223

Malmö kan bli blåst på vindkraftsvinsten

Skånska Dagbladet 20170223

Fladdermöss stoppar vindkraft

Skånska Dagbladet 20170222

Danmark tillbaka på vindkraftstopp

Nytt från Öresund 20170220

Motvind för investeringar i vindkraft

Sydsvenskan 20170220

Kräver krissamtal om vindkraften

Sydsvenskan 20170218

Färre vindkraftverk byggs

Sydsvenskan 20170205

Expertlarmet: Vindkraftverken massakrerar rovfåglar

SVT 20170202

Dansk energijätte säger farväl till kol

Sydsvenskan 20170202

Januari 2017

Skånsk by blir först med mikronät

Ny Teknik 20170124

Lillgrund ger ägarna stora förluster

Sydsvenskan 20170123

Den havsbaserade vindkraften i Sverige är död

Sydsvenskan 20170123

Utbyggnaden av vindkraft mattas av

Sydsvenskan 20170122

Simris blir helt självförsörjande på energi

SVT 20170118

Vattenfall köper tysk vindkraft

Sydsvenskan 20170110

Bygglov för omstritt vindkraftverk överklagas

Ystads Allehanda 20170110

USA:s största vindkraftssatsning till havs

Sydsvenskan 20170112

Eolus fortsätter att satsa i USA

Kristianstadsbladet 20170102

December 2016

Urd ger vindkraftrekord

Sydsvenskan 20161227

Försvaret och vindkraft båda viktiga för oss (debattinlägg)

Skånska dagbladet 20161222

Nej till storskalig vindkraft i Hanöbukten

Sydsvenskan 20161220

Region Skånes vindkraft bättre än beräknat

Energinyheter 20161216

Bombsäker vindkraft efter städning

Sydsvenskan 20161206

November 2016

Optimism råder bland skogsägare

Sydsvenskan 20161123

Trump i nytt angrepp mot Vattenfall

Sydsvenskan 20161123

Fladdermöss ska stoppa vindkraftspark

Sydsvenskan 20161118

Vestas sägs överväga förvärv i Kina

Sydsvenskan 20161118

Fackverk ska ge lättare snurror

Ny Teknik 20161116

Vindkraft i Smyge på agendan – igen

Trelleborgs Allehanda 20161112

Stor vindkraftspark har nu blivit invigd

Kristianstadsbladet 20161110

Stor vindkraftspark invigd

Sveriges Radio 20161110

Vattenfall vinner budgivningen om Kriegers Flak

Energinyheter 20161109

Oktober 2016

Inget drag i utbyggd vindkraft

Sydsvenskan 20161025

Folkomröstningen 2002 inget hinder

Ystads Allehanda 20161019

Nya planer på vindkraft till havs

Trelleborgs Allehanda 20161018

September 2016

Billigare vindkraft sällan lönsam

Sydsvenskan 20160905

Borgerlig splittring om vindkraft och miljö

Sydsvenskan 20160908

Vattenfall kan mista dansk storaffär

Sydsvenskan 20160912

Vindkraft är sedan flera år en bransch i kris (Debattinlägg)

Sydsvenskan 20160918

Fladdermöss stoppar vindkraftverk

Norra Skåne 20160908

Augusti 2016

Full snurr på gamla vindkraftsplaner

HD 20160827

Oktober 2015

Nu ska Malmö mäta för egen vindkraft

Skånska dagbladet 20151001

Unikt flytande kraftverk i Lysekil

Sydsvenskan 20151007

AMF satsar på brittisk vindkraft

Sydsvenskan 20151019

September 2015

Vindkraft på väg upp

Sydsvenskan 20150901

Grannar fick rätt om buller från vindkraft

Sydsvenskan 20150905

Vindkraftsplaner i Visseltofta på is

Norra Skåne 20150909

Strid om vindkraft vid Fjällmossen fortsätter

Skånska dagbladet 20150924

Vindkraft i motvind

Sydsvenskan 20150929

Augusti 2015

Havsbaserad vindkraft – ska ge lokala arbeten

Kristianstadsbladet 20150828

Juli 2015

Malmö stad köper nytt vindkraftverk

Skånska dagbladet 20150707

Nytt rekord i dansk vindkraft

Sydsvenskan 20150712

Juni 2015

Stopp för vindkraft i Norden

Sydsvenskan 20150604

Klart för vindkraftverk utanför Dalby

Sydsvenskan 20150613

Kör i vind sa försvaret

Sydsvenskan 20150627

Maj 2015

Ikea satsar på förnyelsebar energi

Helsingborgs dagblad 20150527

April 2015

Vindkraften lyfter luftjobb

Helsingborgs dagblad 20150427

Höjd skatt på småskalig kraft

Sydsvenskan 20150422

Luften ur vindkraftssatsning

Helsingborgs dagblad 20150409

Mars 2015

Nej till ny vindkraft

Ystads Allehanda 20150328

De vill rädda sitt paradis

Skånska Dagbladet 20150328

Ny miljödom stoppar planer på vindkraftverk

Ystads Allehanda 20150327

Eslövsborna alltmer nyfikna på solenergi

Skånska Dagbladet 20150326

Rovfåglar stoppar vindkraft i Gunnarp

Skånska Dagbladet 20150326

Beslut upphävs igen

Helsingborgs Dagblad 20150323

Vindkraftföretag får böta för transporter

Helsingborgs Dagblad 20150316

Vindkraftverk stoppas

Norra Skåne 20150313

Segdraget vindkraftsärende överklagas igen

Trelleborgs Allehanda 20150304

Februari 2015

Motvind för vindkraft

Trelleborgs Allehanda 20150216

17 blir till 12 vindkraftverk

Norra Skåne 20150211

Grundkurs i vindkraft

Helsingborgs Dagblad 20150210

Grannarna förlorade vindkraftsöverklagan

Skånska Dagbladet 20150208

Bygglov för vindkraft får godkänt

Ystads Allehanda 20150206

Hon lever på hoppet på Backagården

Helsingborgs Dagblad 20150204

Januari 2015

SD till attack mot kraftlöst miljöskydd

Skånska Dagbladet 20150131

Vindkraft ska hjälpa regionen

Norra Skåne 20150126

Hårt motstånd mot vindkraft

Skånska Dagbladet 20150124

Nytt vindkraftverk i Klagstorp

Skånska Dagbladet 20150123

Planer på nya vindkraftverk vid Jordberga

Trelleborgs Allehanda 20150123

Domstol stoppar bygglov

Helsingborgs Dagblad 20150121

Vindkraft sviker när det kniper

Kristianstadsbladet 20150120

Eolus får stororder

Norra Skåne 20150220

Fortsatt strid om vindkraftsplanerna

Skånska Dagbladet 20150119

Miljonaffär för svensk vindkraft

Kristianstadsbladet 20150119

Vindkraftverk kan bli slutet för orrarna

Skånska Dagbladet 20150113

Förening säger nej till nytt vindkraftverk

Norra Skåne 20150112

Nu tar Meijer över

Skånska Dagbladet 20150110

Färjor på HH-leden får snart hybriddrift

Helsingborgs Dagblad, 20150107

”Denna fråga borde kunna vara första steg på vägen mot en blocköverskridande energipolitisk överenskommelse”

Helsingborgs Dagblad 20150107

Ålder avgör vindkraftverks fulhet

Helsingborgs Dagblad 20150104

Sidor: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Vindkraft i media

131230-140105

Vindkraften belyses och debatteras

(Helsingborgs Dagblad, 20140104)

Förnyad anmälan om vindkraftverk i Fastarp

(Helsingborgs Dagblad, 20140102)

Eolus köper vindkraftverk

(Helsingborgs Dagblad, 20131231)

Krönika Tomelilla: Ett år fyllt av varg, vind och vatten

(Ystads Allehanda, 20131231)

131223-131229

Vi noterar…

(Helsingborgs Dagblad, 20131229)

Sidor: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56

10-årsjubileum: Studiebesök och middag på Jordberga Gård

Eftermiddagen/kvällen torsdag 22 augusti firade vi Skånes vindkraftsakademis 10 år med ett studiebesök, guidad tur och middag på vackra Jordberga Gård!
Jordberga Gård är känd i skrift sedan 1355. Slottets nuvarande exteriör i barockinspirerad stil tillkom efter en ombyggnad 1906. Parken är i engelsk stil. Visionen är att bli självförsörjande på energi. Här finns en stor och spännande biogasanläggning, halmpannan på 3 MW som förser samtliga hus inom gårdsområdet inklusive torkanläggningen med värme och varmvatten, en 23 kW solcellsanläggning och tre vindkraftverk – Vestas V90 – uppförda 2010. Planer finns för nya vindkraftverk och ett arbete kring cirkulär ekonomi är påbörjat.

Carl Adam von Arnold, som driver gården tillsammans med sin fru Marie, visade oss runt innan middagen med tyngdpunkt på energi men varvat med jordbruk, kultur och historik (samt lite ölprovning av hantverksbrygd öl från Hönsinge som också finns på gården). Carl-Adam har lång erfarenhet i vindkraftsbranschen och är också sedan länge medlem i Skånes vindkraftsakademi.

Bilder & presentationer från seminariet 13/6; re-powering – vad lär vi oss av Danmark?

Kim Madsens presentationer:

Jeanette Lindeblads presentationer:

Sandra Johanne Selanders intro:


Sandra Johanne Selander, Ordf Skånes vindkraftsakademi/Miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne
Jeanette Lindeblad, Ordf Svensk vindkraftförening
Kim Madsen, CEO Momentum Gruppen A/S

Hallå där…

…Fredrik Dahlström Dolff, Regionutvecklare på Västra Götalandsregionen samt har hand om noden för näringslivs- och affärsutveckling, Nätverket för vindbruk.

Vad händer när certifikatsystemet är fullt och om stoppregeln skulle bli av som Energimyndigheten föreslog 2030?

Det som kommer att hända är att priset går mot noll, många av de projekt som byggs nu räknar inte med någon större ersättning eller någon från elcertifikaten. Ser man på de projekt som är under byggnation så är investeringskostnaderna mycket låga. De projekt som jag har identifierat (på totalt ca 5 000 MW och som kommer att tillföra 17,2TWh/år d.v.s. en dubblering) så ligger snittet på 3,33 kr/årskWh vilket kan jämföras med ett bra projekt 2011 som då låg på 5,50. Många av dagens projekt har dessutom tecknat (PPA-avtal) ett avtal med en slutkund t.ex. Google, Norsk Hydro eller Amazon m.fl. som köper elen från den specifika anläggningen under 10-29 år. Genom att minska riskerna för elpris, service och underhåll samt byggnation så blir det enkelt och attraktivt för investerare att gå in i projektet. I de projekt som jag har identifierat så är det nästan enbart utländskt kapital som finansierar utbyggnaden.

Här kommer ett citat från en av finansiärerna:

“The cumulative volume of PPA, especially in the Nordic countries, shows that renewable energy projects have become competitive once and for all. In line with this, the main focus of our future activities lies on concluding and optimising PPA in order to make renewable energy investments independent from government subsidies and secure solid revenue streams for our investors. With stable investment conditions and a transparent regulatory system, Sweden is one of the most important European wind markets”  (https://www.axpo.com/axpo/se/en/about-us/news/news/news/2019/axpo-and-re-cap-global-investors-conclude-long-term-ppa-for-swed.html)

Har vi byggt elproduktion så nära subventionsfritt som vi gör idag någonsin i Sverige?

Då får man börja med vad är en subvention? Olika kraftslag har olika skatter och avgifter t.ex. fastighetsskatten, dessutom har vi både vattenkraft och kärnkraft som byggdes innan marknaden var avreglerad och med starka industrikopplingar mellan ASEA och Vattenfall. Jag skulle även gissa att lånevillkoren var rätt förmånliga. I framtagandet av våran senaste rapport ser vi hur företagen utgår från att klara sig enbart på elpriset och ersättningen för elcertifikaten får bli vad den blir.

Var tror du är de största utmaningarna när det gäller att få till ett helt förnybart system?

Att få folk att förstå att vi kommer att klara det. Sverige har extremt bra förutsättningar för att klara av detta, vi har goda tillgångar på vatten och vind, samt bioenergi och sol. Dessutom har vi en industri och en finansmarknad som vill vara med och ställa om. Tittar vi på Bloomberg NEF ser vi att Sverige ligger på en tiondeplats globalt i hela välden när det kommer till investeringar inom förnybar energi i miljarder $ per år. Tar man detta per capita så är Sverige störst. Dessutom sker detta för tredje året i följd. Vi börja se att etableringar av t.ex. serverhallar hamnar i Sverige dels på grund av andel förnybart men också för att det finns en målsättning på 100% förnybart.

Se rapporten Marknadsanalys av vindkraften i Sverige 2018 här!

Samarbetspartners

Huvudsponsorer

Projektsponsorer

Projektsponsorer: Region Skåne, Energimyndigheten

Skånes vindkraftsakademi
Org. nr: 802447-8946
rosa.sundin@kfsk.se
Post & besök: Gasverksgatan 3A, 222 29 Lund