Potential och processer när kommuner tidigare tar ställning

Göran Fagerström
Idag kan kommuner kan säga nej till vindkraftstillstånd när som helst under tillståndsprocessen, vilket ofta gör ansökningar oförutsägbara för projektörer. Men kommunvetot kan förändras med regeringens nya proposition baserad på Miljödepartementets lagrådsremiss. Denna föreslår att kommuner tidigare ska ta ställning vid tillståndsansökningar för vindkraft från och med 2023. Vi frågar Göran Fagerström, som arbetar som tillståndsexpert inom miljöprövningar på RWE Renewables Sweden, om hur vindkraftsutvecklingen kan påverkas av att kommunvetot läggs tidigare i processen.

Hur påverkas vindkraftsutvecklingen i Skåne av det kommunala vetot i sin nuvarande form?

Det är viktigt att en kommun ska ha en tung och viktig roll när ny vindkraft byggs. Det säkerställs både genom kommunens starka ställning som remissinstans i tillståndsprövningen och genom möjligheten att styra lokaliseringen via översiktsplanering. Samtidigt är det också centralt att kommunerna ges ytterligare incitament att bidra till energiomställningen. Ett sätt att stärka vindkraftens lokala nyttor är att låta kommunerna, istället för staten, få ta del av fastighetsskatten från vindkraft. Det innebär cirka 17 miljoner kronor om året för varje ny TWh vindkraft som byggs. RWE Renewables Sweden AB har inte genomfört någon tillståndsprövning i Skåne under senare tid så därför kan vi inte uttala oss specifikt om Skåne. Däremot visar olika undersökningar på att vetot stoppar ungefär hälften av alla ärenden.

Hur kan tidigareläggandet av det kommunala vetot ändra förutsättningarna för vindkraftens utveckling i Skåne?

I dag är det vanligt att kommunens nej beror på oro för vindkraftens påverkan på djur, natur och människor. Påverkan utreds noggrant i Länsstyrelsens miljöprövning – som kan fullföljas först efter att kommunen sagt ja. Den föreslagna förändringen innebär att kommunerna ska ge besked tidigt. Det är en viktig förändring som tydliggör att kommunens beslut gäller lokaliseringen och att det fortsatt är Länsstyrelsen som ansvarar för miljöprövningen. Utfallet av tillståndsprövningen kommer därmed att bli lättare att förutse eftersom det främst är miljö- och hälsoskyddsfrågor som kommer att bli avgörande för Länsstyrelsens bedömning.

Finns det nackdelar med lösningen som lagrådsremissen presenterar?

Viktiga frågor har varit lokaliseringen, att besked lämnas tidigt och inte kan ändras under processens gång samt att ett beslut ska kunna överklagas. Vad gäller rätten att överklaga ett beslut har detta fallit i och med att beslutet är rent politiskt och inte kan ifrågasättas i sak.

Anser du att lagrådsremissen är tillräcklig för att åtgärda svårigheterna i det nuvarande kommunvetot?

Det är positivt att utredaren föreslår att kommunens ställningstagande ska komma tidigt i processen, inom nio månader, från det att begäran lämnats in och att kommunens ställningstagande gäller i minst 5 år. På så sätt kommer vi som företag att lättare kunna bedöma förutsättningarna för att få tillstånd och vi är säkra på att de utredningar om landskap, fåglar, natur- och kulturvärden, buller med mera kommer att vara avgörande för utgången i tillståndsprövningen.

_____________

Du hittar regeringens proposition här

 

Intervju av Alice Petersson, 6 april 2022.

Läs fler

intressanta

nyheter

Lundåkra repowering

Skånes första fullskaliga repowering-projekt kan ske i Landskrona

Bild från seminarium under årsmöte 2025

Material från höstens seminarier