Hallå där…

Share on facebook
Share on twitter
Share on linkedin
…Tove Andersson, delägare och miljöadvokat på Setterwalls Advokatbyrå! Vindkraft har länge ansetts förenligt med jordbruk och det var på jordbruksmark som den tidiga vind-kraften byggdes. Nu har frågan om intressekonflikt mellan livsmedelsproduktion och energiproduktion aktualiserats i några ärenden på sistone och vi ställde några frågor till Tove Andersson för att reda ut! (1) Grundregeln är att man inte får bygga på bruknings-värd jordbruksmark. (2) Men man kan göra undantag om det är ett tillräckligt viktigt sam-hällsintresse som (3) inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt någon annanstans.

En kommun gav nyligen bygglov för tre vindkraftverk, 150 meter totalhöjd och som tillsam-mans skulle producera 50 GWh. Men grannar överklagade och Länsstyrelsen valde att bifalla överklagandena och avslå ansökan. Har frågan om brukningsvärd jordbruksmark blivit vikti-gare på sistone?

Det skulle jag säga att den har blivit. Det framgår dels av resonemanget från Länsstyrelsen i beslutet beträffande detta senaste ärende, men vi ser det också i många andra sammanhang. Både när det gäller Skåne men även andra delar av landet. Inte minst när det gäller masshantering och anläggningsytor så lyfts bestämmelsen om jordbruksmark allt oftare fram och inte sällan leder det till avslag i vart fall i lägre instanser.

Tittar man på hur Länsstyrelsen har resonerat i det här fallet så har man lagt ut orden beträffande södra Sverige och Skåne och det ökande behovet av jordbruksmark för livsmedelsproduktion. Bestämmelsen har enligt min mening även i övrigt generellt fått tyngre och mer frekventare tillämpning.

Det som är lite speciellt här är att kommunen har sagt ja. Det kan ju också vara ärenden där man utifrån kommunal planering inte vill ha vindkraft, men här har faktiskt nämnden sagt ja. Och sedan är det enskilda intressenters överklagande som leder till att påverkan på allmänna intressen får en annan prövning.

Vi producerar inte mer än en fjärdedel av den el vi använder i prisområde 4 och har ett högre elpris här än i övriga landet. Bör det inte vara av högsta samhällsintresse och vara fullt möjligt att kombinera vindkraft med jordbruk även fortsättningsvis? Microsoft bygger data-center, vägar och järnvägar breddas och externa köpcentra byggs, städer växer etc – där är onekligen många intressekonflikter att ta hänsyn till vad gäller jordbruksmark...

Det är ju frågan om vad som är det här väsentliga samhällsintresset då. Länsstyrelsen hänvisar till ett tidigare rättsfall från Mark- och miljööverdomstolen som faktiskt är inne på att vindkraft är ett väsentligt intresse, men i det fallet föll det på att man inte gjort en tillräckligt god lokaliseringsutredning. Men att vindkraft är av starkt samhällelig betydelse finns det många rättsfall om.

Man kommer ner på nästa led med hur lämplig platsen är, hur mycket måste man utreda och när väger det över. Det är en otroligt intressant frågeställning som man är inne på från Länsstyrelsens sida. Mer eller mindre får man uppfattningen att det är väldigt svårt och när kan det ens vara möjligt att uppföra vindkraft i Skåne. Och vilka vindkraftverk i så fall. Om jag inte minns fel så framfördes något argument om att det bara borde tillåtas verk på minst  250 m som skulle kunna vara lämpliga på jordbruksmark utifrån resursutnyttjandet. Samtidigt som vi har andra diskussioner om landskapsbild och acceptans för den typen av frågor. Det är verkligen centrala frågor som kommer till sin spets i det här sammanhanget.

Hade inte grannarna överklagat så hade inte Länsstyrelsen stoppat byggloven?

Det är också en trend vi ser att det allt oftare är enskilda intressen som lyfter fram påverkan på allmänna intressen. Det kan man fundera på. Visst, har man klagorätt så är det möjligt men i ett större perspektiv kan man fråga sig om det är de enskilda intressenterna som ska framföra frågor om påverkan på allmänna intressen. Sedan finns så klart regler om t.ex. Länsstyrelsens egen överprövning inom tillsynsområden, men för den rena överklagandeprocessen är det inte utan relevans vilka intressen en part företräder.

Har du några tankar för kommande MKB:er – behöver man lägga mer kraft på att utreda kring jordbruksmark?

Trenden går åt det hållet. Om man tittar på målet P 8280-17 – en dom från november 2018 om tre vindkraftverk i Lomma – som Länsstyrelsen har tagit med i referens så noteras i det fallet att bolaget anfört att det finns stort underskott på elproduktion i Skåne och att jämförbara lokaliseringar med hög säkerhet torde vara belägna på platser med brukningsvärd jordbruksmark. Detta eftersom det är på flack och rationellt odlad jordbruksmark som vindförhållandena är goda och motstående intressen är få. Sedan kommer vad MÖD säger; någon konkret redogörelse för alternativa lokaliseringar har däremot inte presenterats och därför kom man i det fallet fram till att den utredning som fanns inte var tillräcklig för att man skulle kunna konstatera att det skulle vara nödvändigt att ta i anspråk jordbruksmark på den aktuella platsen. Och därför var det inte förenligt med bestämmelsen i 3 kap 4 § miljöbalken och man avslog bygglovsansökan. Utifrån hur Länsstyrelsen hänvisar till det rättsfallet och även utifrån hur man resonerar i ärendet så ger det en fingervisning om att frågan om en alternativ lokalisering när det gäller jordbruksmark kan kräva en hel del underlag.

Inte så enkelt med alternativ lokalisering i Skåne där det inte är så stora ytor generellt för modern vindkraft…?

Det som är intressant i det här MÖD-målet P 8280-17 är att där faktiskt var en skiljaktig mening. Ett hovrättsråd ansåg att det inte krävdes ytterligare redovisning av alternativa lokaliseringar och att bestämmelsen i 3 kap 4 §miljöbalken inte utgjorde hinder för att bevilja ansökan om bygglov. Den skiljaktiga meningen tog fasta på att platsen var väl lämpad för etablering av vindkraftverk och att markanvändningen, som innebar att en relativt begränsad yta jordbruksmark togs  i anspråk i det fallet, skulle medföra god hushållning. Det var visserligen inte hans ståndpunkt som blev grund för avgörandet men det visar på att inom domstolen var juristerna av olika uppfattning hur man skulle tolka bestämmelserna. Man får säga att det är ganska givet att sista ordet inte är sagt i frågan om jordbruksmark och vindkraft och som sagt, man kommer att behöva ta nya rundor med behovet av elproduktion i södra delen av landet och även då livsmedelsfrågan i övre distanser om inte annat.

Vad kan vi förvänta oss framöver?

Givet den ökande vikt som livsmedelsproduktion väntas ha samtidigt som energiproduktionen är helt central så handlar det väldigt mycket om att kunna ta ett helhetsgrepp om frågorna. Sedan, som Länsstyrelsen är inne på, så kan man också fråga sig var någonstans ska den här avvägningen avgöras, i vilket skede då t.ex. översiktsplanen ändå är väldigt styrande när det gäller vad som är lämplig markanvändning. Ytterst blir frågorna så klart föremål för domstolsprövning. Sverige är ett litet land, det behövs olika typer av verksamheter, det behövs samhällsutveckling. Det hade varit angeläget med mer och tydlig praxis från högsta domstolsinstans i frågan – det skulle jag säga är uppenbart!

Läs fler

intressanta

nyheter

Vindkraftverk i dimma

Elektrifiering och tillväxtlöfte från vindkraften

Stor vindkraftspark

Kallelse till årsmöte