Hallå där Lennart Värmby…

Share on facebook
Share on twitter
Share on linkedin
Intervju

Lennart Värmby slutar som vindkraftsamordnare. Cecilia Dalman Eek, Göteborg och Karin Österberg, Östersund, har utsetts till nya vindkraftsamordnare. Samtidigt har Lars Thomsson, Gotland, och Stefan Lundmark, Piteå, fått förlängt förordnande. Se pressmeddelandet från regeringen här!

Liten historik och faktaruta

1997 ingicks en första energiuppgörelse mellan Socialdemokraterna, Centern och Vänsterpartiet. Det var i denna uppgörelse som stängningen av de två reaktorerna i Barsebäck beslutades. Uppgörelsen var femårig och en ny arbetades fram och var klar 2002. I denna var de nya s.k. elcertifikaten. ”För varje producerad megawattimme (MWh) förnybar el kan producenterna få ett elcertifikat av staten. Elproducenterna kan sedan sälja elcertifikaten på en öppen marknad där priset bestäms mellan säljare och köpare. Elcertifikaten ger på så sätt en extra intäkt till den förnybara elproduktionen, utöver den vanliga elförsäljningen. Köpare är aktörer med så kallad kvotplikt, främst elleverantörer.” (http://www.energimyndigheten.se/fornybart/elcertifikatsystemet/om-elcertifikatsystemet/ )

I juni månad 2006 beslöt riksdagen att sätta upp ett planmål för vindkraften i Sverige. Det blev 10 TW. I beslutet ingick att fyra samordnare för vindkraften skulle utses. Detta för att underlätta den många gånger mycket besvärliga och sega tillståndsprocessen. Vindkraften behövde helt enkelt några som kunde öppna dörrarna till de myndigheter, som gav tillstånd eller var berörda.

Det var regeringen Göran Persson med Mona Sahlin som energiminister, som utsåg Ewa Hedkvist-Petersen (S), ledamot av EU-parlamentet, Olof Johansson (C), f.d. cneterledare och miljöminister, Agne Hansson (C), f.d. riksdagsledamot och Lennart Värmby (V), f.d. riksdagsledamot till samordnare. I september samma år var det val och då fick de fyra borgerliga partierna majoritet. Centerpartiet fick med sig de tre övriga på att fortsätta den energipolitik som C tillsammans med S och V utformat. Det innebar att de fyra samordnarna blev kvar nu med Maud Olofsson (C) som energiminister. Efter några år avgick Maud Olofsson och då blev det Anna-Karin Hatt (C), som tog över den ministerposten. Efter valet 2014 bildade Stefan Löfvén regering och utsåg Ibrahim Baylan (S) till energiminister. Ewa Hedkvist-Petersen och Olof Johansson har avsagt sig uppdraget och ersatts av Stefan Lundmark, Norrbotten och Lars Thomsson, Gotland.

Helt i sin ordning med nya krafter

Efter tio år som en av regeringens fyra vindkraftsamordnare slutar nu Lennart Värmby vid årsskiftet.

– Det är helt i sin ordning att vår feministiska regering förnyar uppdraget med två yngre kvinnor, som nu ersätter Agne Hansson och mig, säger Lennart Värmby.

Beklagar beslutet om nej till Blekinge Offshore

– Däremot beklagar jag djupt att regeringen samtidigt beslutade sig för att ge vika för militärmaktens negativa inställning till vindkraftsparken Blekinge Offshore. Man går därmed emot Mark och Miljööverdomstolen som menar att Försvarsmakten och vindkraften kan samexistera i området. Vi behöver de 7-8 TWh vindel årligen, som vindkraftsparken utanför Karlshamn kan ge, eftersom vi i elprisområde 4 dit Skåne hör, har ett stort underskott på elproduktion. Det rimmar illa med målsättningen att vi ska nå 100 procent förnybar elproduktion till 2040!

Tio år av medvind

– Att jag blev en av de fyra vindkraftsamordnarna var kopplat till att jag under mina fyra år i riksdagen 1998 – 2002 var med om att utarbeta energiöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet, som införde elcertifikaten. Dessa gröna certifikat som utgjorde stöd för förnybar energi som vatten, vind, sol och biobränslen infördes 1 maj 2003. Till att börja med var det mest biobränsleeldad kraftvärme typ Sandviksverket i Växjö som fick certifikat, men när den kapaciteten var utbyggd, kom vindkraften in som en stormvind! berättar Lennart Värmby.

Kraftig utbyggnad

– År 2006 fanns det bara drygt 900 vindkraftverk i Sverige och de producerade mindre än 1 TWh. Vinden syntes inte i statistiken. Nu år 2016 är det mer än 3 300 verk och de bidrar med 14 – 16 TWh förnybar el. En fantastisk utbyggnad! Från mindre snurror på kanske 50 – 70 meters höjd till numera över 200 meter och en kapacitet på 2-4 MW.

Två viktiga utredningar

– Vi samordnare försåg näringsdepartementet med underlag för två viktiga utredningar. Anslutningen till elnäten är viktig och det fanns en hel del att klara ut för att göra den processen bättre, vilket en nätutredning gav underlag för. Lennart Söder, professor från KTH ledde den, vilket ledde nya direktiv till Svenska Kraftnät för att underlätta nätanslutningen. Miljöprocessutredningen fick en rad problem som tilläggsdirektiv via oss samordnare. Det slog samman tillståndsprocessen med miljöbalken och plan-och bygglagen. Processen förenklades, men samtidigt fick kommunerna en vetorätt, som inte är så uppskattad av investerarna.

Besvärliga ärenden?

– Visst har det funnits en del ärenden som givit extra arbete. Mästocka militära övningsområde i närheten av Halmstad i Laholms kommun är ett bra exempel. Där råder bra vindförhållanden och flera vindkraftföretag började projektera i området. De fick klartecken från Försvarsmakten och lade ner miljoner på miljökonsekvensutredningar, tog kontakt med markägarna för att upprätta arrendekontrakt och naturligtvis upprättade de samråd med kommunerna, boende och länsstyrelsen. Sedan tvärvände högkvarteret på försvaret. Som samordnare ordnade jag några möten i Stockholm med högsta ledningen, men inget hjälpte. Det blev nej med motiveringen att här ska skjutas med robot 70. Försvaret har överhuvudtaget blivit allt svårare. När jag varit ute och informerat om villkoren för vindkraften har jag lite skämtsamt sagt att försvaret tycks ha två uppdrag – det ena är Afghanistan och det andra att försvara Sverige mot vindkraft. Nu tycks bara uppdraget mot vindkraften återstå!

Södra Sverige

– Problemet med försvaret är att de spärrar 40 km runt alla militära flygplatser och de flesta ligger i Sydsverige. Tillsammans med andra militära områden betyder det att en yta som motsvarar Danmark blir undantagen från möjligheterna att installera vindkraft. Södra Sverige ligger i elprisområdena 3 och 4 med stort underskott på egen närproducerad el. I prisområde 4 har vi samma elpris som i Köpenhamn! Vi behöver varenda grön kilowatt för att försvara en hållbar framtid. Det måste försvarsmakten och regeringen inse!

Inte bara problem – några utmärkelser har vi fått

– De första åren var hektiska. Vi fyra samordnare fick år 2009 Svenska Vindkraftföreningens hederspris vid den årliga nationella vindkraftkonferensen i Kalmar. Vi som utmärktes då var Ewa Hedkvist-Petersen (S), Olof Johansson (C), Agne Hansson (C) och jag, Lennart Värmby (V). Vi fick också en liten numrerad silvernål av Svensk Vindenergi – den andra branschorganisationen.

Närproducerat är sällan fel!

– Det behövs fortsatt och kraftfull utbyggnad av den gröna energin. Förutom vindkraften är det nödvändigt att värna och utveckla den småskaliga vattenkraften i Sydsverige. Vi har minst 1 000 dammar här, som kan utvecklas i samverkan med miljö- och fiskeintressen. Tyvärr har regeringen även här hamnat snett och vill riva upp den småskaliga vattenkraften. Självklart är också solceller en viktig framtida energikälla, liksom fortsatt bioenergi. Närproducerad energi bör kunna kombineras med utbyggnad av bredband och lokalt ägande!

– Hinder för vindkraften är, som vi sett tydligt exempel på, försvarsmakten, men också en ensidig tillämpning av artskyddet och frågan om hinderbelysning. Det finns också en ibland negativ inställning när vindkraften blir aktuell i närheten av fritidsområden och nära boenden. För min del tycker jag att en ska se vindkraftsverken som glada utropstecken inför en hållbar framtid!

Första vindkraftsparken tog 10 år!

– Mitt första uppdrag som samordnare var veckan efter midsommar 2006. Det gällde Maltesholm gods; Kristianstad kommun i Skåne. Cirka 30 verk planerades och allt verkade frid och fröjd. Men tyvärr blev det mycket grus i maskineriet med en politisk ledning i kommunen som backade. Efter många turer så kunde Vattenfall ta över projektet för tre år sedan. Först nu i september 2016 var verken igång nu under namnet Höge Väg. 10 år tog detta projekt! Heder åt Vattenfall som slutförde investeringen!

Regionsamverkan Sydsverige

– Sammanfattningsvis kan jag medge att mitt eget hemlän Kronoberg inte är bäst i klassen. Å andra sidan har jag aktivt medverkat i Region V:a Götalands arbetsgrupp Power Väst, som lyfte regionen till att bli bäst i Sverige vad gäller vindkraft och som passerade Skåne för tre år sedan! Nu ska jag använda mina erfarenheter och kontakter för att bidra till att Sydsverige blir grönast i Europa! Som regionråd i Region Kronoberg har jag en naturlig plattform för fortsatt arbete för att nå miljömålen. Jag räknar med att Skåne, Blekinge, Kalmar, Jönköping och Halland ställer upp när Kronoberg bjuder in!

Länk till utvärderingen av: Om vindkraftsamordnare

Regeringens vindkraftsamordnare inrättades 2006 och har haft ett brett uppdrag att främja utbyggnaden av vindkraft i Sverige. I början av 2016 gav regeringen i uppdrag åt Statskontoret att utvärdera vindkraftsamordnarna. Statskontoret bedömer att vindkraftsamordnarna har haft en viktig roll för utbyggnaden av vindkraft och ser fortsatt behov av vindkraftsamordnare. http://www.statskontoret.se/nyheter/utvardering-av-regeringens-vindkraftsamordnare/

Läs fler

intressanta

nyheter

tove_andersson_2019-05-24_setterwalls_malmo

Hallå där…

Vindkraftverk vid en strand i Skåne

Kommunens roll i energiomställningen