Intervju med Lennart Söder, Professor i Elkraftsystem, KTH

Share on facebook
Share on twitter
Share on linkedin
Vårt elsystem är i förändring. Vi gjorde en intervju med Lennart Söder, Professor i Elkraftsystem på KTH för att ta reda på hans bild vad gäller elpriser, stabilitet, import/export medmera.

  1. Vad är din bild av den offentliga debatten kring energi och vanligaste felaktigheterna?

Elpriserna började stiga och bli historiskt höga juni/juli 2021 och det jag tycker är fel är att det inte förklaras varför. Man hänvisar till att det beror på att man stängt Ringhals till exempel. Och att man kör det oljeeldande verket i Karlshamn på grund av att det är brist på el. Allt det där är helt fel. Det är endast två dygn sedan i början av juni som Sverige har varit nettoimportör av el.

Hela upplägget är fel när man frågar sig varför det är så dyr el i södra Sverige. Man borde vända på det; om man ser hela Europas elpriser så borde man ställa sig frågan varför det är så billig el i norra Sverige. Det är egentligen det som är det extrema snarare än dyr el i södra Sverige.

Jag har kontaktat flera journalister på sistone. Dagens Nyheter skrev någon fakta i frågan där det endast perifert stod att vi har höga gaspriser på kontinenten. Sveriges Radio berättade att vi hade höga elpriser för att vi importerar el vilket är helt fel – vi exporterade el men ändå blev våra elpriser höga. Folk har helt enkelt fel och sen har det dessutom blivit lite politiskt kring det. Man hade hoppats att nu när det blivit högt elpris även i Norge var någon som tänkte att det inte kan bero på att man stängt Ringhals.

  1. Kommer kärnkraften klara sig när det förnybara byggs ut? Finns risken att kärnkraftsägarna stänger sina anläggningar pga olönsamhet?

Anledningen att vi har så höga elpriser är för att vi har så extremt höga gaspriser, fyra gånger högre än vad vi haft tidigare.

Jag har funderat en del på om jag hade varit Putin. Då skulle jag fundera på om vi skickar mindre gas till Europa så får vi ett högre pris. Vi tjänar mer pengar på att skicka mindre gas till Europa. Sen tappar man förmodligen en del försäljning eftersom alternativen till gas kommer upp lite snabbare. Om de fortsätter med de höga priserna som är nu, vilket jag tycker verkar smart ur Rysslands synvinkel, så kommer de tjäna väl även om det förnybara ökar. Sen är det inte hela sanningen; dels har vi fasta avtal som ligger i grunden och dels det som är på spotmarknaden. Då kommer vi kanske ha höga elpriser länge. Det är många faktorer som spelar in, inget som är självklart.

Å andra sidan så kommer det troligen in mycket kraft i Norden kommande år; ytterligare 20 TWh landbaserad vindkraft i Sverige kommande tre år, även i Finland byggs det mycket vindkraft och om de dessutom till slut lyckas få igång kärnkraftverket i Olkiluoto så får vi totalt in 30-40 TWh vilket då kan ge låga elpriser. Men det kommer också in ytterligare handelskapacitet mellan Norden och kontinenten respektive Storbritannien vilket påverkar elpriserna.

Att man stängde kärnkraftsreaktorerna i Ringhals och Oskarshamn nu i Sverige berodde på att det skulle krävas mycket stora nyinvesteringar i oberoende härdkylning. När det gäller investeringar i ny kärnkraft så handlar det om vad de tror om elpriset i framtiden. Om vindkraften byggs ut vidare på land och även offshore – om tio år kanske – så kommer det bidra till att pressa elpriserna rejält framöver.

Det är svårt att sia om framtiden vad gäller elpriset, vi får se.

  1. Kan den förnybara produktionen med stöd av vätgaslagring samt batterier klara balansen i systemet utan kärnkraften?

Svaret är ja. Svenska Kraftnät har tittat på det där i sin långsiktiga marknadsanalys, som presenterades i maj 2021, så det är inget bara jag säger. Men då förutsätter man en flexibilitet i elbilsladdning, man förutsätter att vätgaslagren är fullt flexibla och man förutsätter att det blir en otrolig mängd vätgas i Sverige. Den ökning av elkonsumtionen man pratar om, dubblerad elkonsumtion i Sverige, består till kanske 60-70 % av vätgasproduktion. Blir det ingen vätgas så blir det heller ingen elkonsumtionsökning och den kommer inte förrän kanske huvudsakligen runt 2035; Hybritprojekten, H2 Green Steel – som i och för sig diskuterat att läggas tidigare. Om man tar Northvolt exempelvis så behöver de kanske drygt 2 TWh, vilket inte är en dominerande mängd.

Samtidigt ser det ut som den mekaniska massan, som man gör tidningspapper av, snarare håller på att minska i Sverige.  Sveriges totala konsumtion är fortfarande ganska låg och ligger under 140 TWh.

Jag har haft diskussioner med Siemens i Finspång som säger att de kan börja leverera gasturbiner som drivs av vätgas 2030. I Stockholm kommer man att ha en gasturbin som drivs med bioolja redan om ett år från nu. Jag tror det här är teknik som både är miljövänlig och bra för systemet. Det finns många fossilfria tekniker, förutom kärnkraft, som kommer.

Om svaret skulle varit nej till frågan ovan skulle det vara absurt. Då hade vi varit fysiskt tvungna, oavsett säkerhetskrav, att ha kärnkraft i Sverige. Dessbättre är det inte så.

  1. Hur ser du på balansen i elsystemet och stödtjänster i södra Sverige framöver? Är SvK i fas när man nu börjar skapa stödtjänstmarknader?

Nja. När man stängt Ringhals, ett ekonomiskt beslut men oavsett, så får det konsekvenser. Det finns något som heter snedbelastning, som gör att överföringskapaciteten minskar, vilket bland annat beror på att man stängde Ringhals. Problemet i Sverige är att vi har byggt systemet på att kärnkraften kommer att fungera i evig tid. Det är såklart inte bra att förutsätta att en viss teknologi alltid kommer att finnas när man inte har makt över den. Man kan inte förlänga livet i evigheter med olika stöd. Man måste vara förberedd på vad som händer om exempelvis Ringhals stänger, men så har inte Svenska Kraftnät tänkt tidigare. Många verkar ha förutsatt att de reaktorerna har evigt liv. Det är ju bara att se i efterhand att det inte var så bra.

Det här har lett till vissa nätproblem och man behöver styra effekten. Man kan inte överföra så mycket effekt som man vill. Det går att åtgärda, men är inget som man gör på en kvart. Inte på ett halvår heller. Men det finns teknologier för att förbättra överföringen i de nätdelarna som vi har kvar. Det bästa vore om vi hade en säker och hög överföringskapacitet till södra Sverige. Vi har en ny likströmsledning där och mycket annat. Sen har vi nättjänsterna man pratar om för att upprätthålla spänningarna i ledningarna, vilket jag tror är ett mindre problem. Långt ifrån försumbart, men kan åtgärdas med begränsade resurser. Vi har bland annat den nya likströmskabeln från Blekinge till Litauen – det är en anläggning som går att använda för att styra spänningen.

Det finns några gasturbiner som Uniper kör i södra Sverige,  De är placerade i Malmö, Barsebäck, Karlshamn och Halmstad, och har en sammanlagd effekt på cirka 500 MW.. Men de går på fossila bränslen. Om man får plötsliga fel så kan jag tycka att det hade varit trevligt om man hade gasturbiner som kunde drivas fossilfritt, och som därmed skulle kunna öka leveranssäkerheten i systemet. Alla de vätgaslager som man pratar om ligger inte i södra Sverige. Möjligen diskuterar man vätgas för raffinaderiet i Lysekil, om man har ett lager där så kan man ha en viss reglerkapacitet. Sen har man Ryaverken där man har ganska många gasturbiner. Just i Malmö har man lagt ner Öresundsverket. Jag kan inte just Malmös fjärrvärmesystem, men om de exempelvis hade kunnat ha bioolja så hade de också kunnat ha en gasturbin som kunnat hjälpa till vid extrema situationer eller vid höga elpriser. Det finns mycket att göra där!  Även vätgas diskuteras som en möjlighet att göra fossilfritt fartygsbränsle.

Plötsligt säger alla att vi kommer att ha fossilfritt stål och vi kommer ha dubblad elkonsumtion. När kom detta förslag? I en debattartikel i DN i november 2020, för ett år sedan. Och nu verkar många undra om vi inte tänkt på det här. Det tar tio år att bygga ledningar, det tar femton år minst att bygga kärnkraftverk om man vill göra det och det tar många år att bygga vindkraft. Man måste vara realist hur fort saker går här också. Dessutom är det inte frågan om att vi måste klara av den här mycket stora elanvändningen till 2030. Vi kommer att fortsätta ha ett rejält elöverskott i det här landet i åtminstone tio år på årsbasis.

  1. Man hör ibland i debatten att vi måste importera mer el, ofta kolkraftsel från Polen, ju mer väderberoende produktion vi får in i systemet - importerar vi inte mindre generellt än vad vi gjort tidigare?

Om vi skulle ha tjugo minusgrader i hela Sydsverige och det blåser dåligt så är vi i dagsläget beroende av import. Det går inte att säga annat just nu. Man kan ha olika åsikter om det där; exempelvis att vi absolut aldrig ska importera från Polen. Visst kan man göra så, men utmaningen måste ju vara att minska koldioxidutsläppen. Om vi inte vill stödja kol från Polen så finns det många varor vi inte bör köpa därifrån, inte stål eller solceller från Kina för att de använder kol och inte handla med andra. Om vi säger att vi inte vill handla med dem så kommer de förmodligen inte vilja handla med oss. Att strypa handeln med dem är inte det mest effektiva sättet att minska koldioxidutsläppen.

Sen blir analysen olika om vi pratar om idag eller 2045. Om vi pratar 2045 så är det inte bara Sverige som ska vara koldioxidfritt. De har en stora mängder vindkraft i norra Polen och mer kommer det bli. Polen har i sin tur förbindelser både till Litauen och Tyskland och andra. Den el vi köper ”från Polen” kan ofta vara ”transithandel” från något annat land.

Centraleuropa är för närvarande extremt beroende av fossila bränslen. Det är bara att se på elpriserna nu. Så ser det ut. Sen kommer de så småningom att göra någonting åt det, men för närvarande så minskar den svenska elexporten koldioxidutsläppen.

  1. Bara de senaste åren har man ändrat prognoserna radikalt vad gäller vårt elbehov i landet och vart behovet kommer vara i och med elektrifieringen i industrin och transportsektorn - detta måste radikalt ha ändrat förutsättningarna för hur vi dimensionerar nätinfrastrukturen och överföringskapaciteten?

Så är det. Har vi dubbelt så mycket kraftverk så måste vi i princip ha dubbelt så mycket ledningar. Sen blir det ju inte dubbelt så mycket räknat i kilometer eftersom konsumenterna är ganska koncentrerade. Det är inte dubbelt så många hus i Sverige utan dubbelt så stor konsumtion hos industrier. På konsumtionssidan blir det inte dubbelt så många kilometer ledningar som idag, men på produktionssidan behövs det fler ledningar om vi ska bygga ut alla megawatten vindkraft till havs exempelvis. Det blir mycket ledningar.

Svenska Kraftnäts har i sin långsiktiga marknadsanalys gjort fyra olika scenarier av framtiden där två av dessa innebär en hög elektrifiering inklusive mycket vätgas. I ett av dessa är kärnkraften kvar (”Planerbart”) och i ett är den inte det (”Förnybart”). I scenariet ”elektrifiering förnybart” har man 85 TWh vätgas och sen mindre andel för elfordon och datorcentraler. Den stora konsumtionsökningen är vätgas och elbilar som båda innebär en stor flexibilitet. Om man sen tittar på produktionssidan med den dubbla konsumtionen till 2045 så behåller man kärnkraften i princip på dagens nivå i scenariet ”elektrifiering planerbart”, men ökar vindkraften rejält för att täcka konsumtionsökningen. Där finns en vanlig missuppfattning att om vi bara behåller kärnkraften så slipper vi vindkraften. Så ser det inte ut. Sen blir det ännu mer vindkraft om vi inte behåller kärnkraften, dvs inte livstidsförlänger den eller bygger nya aggregat.

Det är inte så att vi slipper flexibilitet och variationer bara för att vi har kärnkraft. Så ser inte verkligheten ut. Jag har inte sett ett enda förslag från industrin eller från politiker att vi bör tredubbla kärnkraftsmängden som vi har idag i Sverige. 2045 börjar de befintliga reaktorerna bli ganska gamla, 60 år. Sen tror jag inte vi får en så stor konsumtionsökning om vi väljer att bygga nya reaktorer eftersom elen kommer att bli alldeles för dyr. Då vill nog ingen bygga de där vätgasfabrikerna i Sverige.

  1. Blir systemet mer robust allteftersom produktionen blir alltmer decentraliserad?

Ja på ett sätt. Men kanske inte helt, om man exempelvis menar en 600 MW vindkraftspark i Östersjön med en stor ledning till land. Det är samma effekt som en Barsebäcksreaktor, dvs den blir inte så ”decentraliserad” sett ur elsystemets synvinkel. Den stora mängden produktion är inte enstaka snurror här och där. Solceller är mer distribuerade men beträffande just vindkraften som man ser föreslås idag, så är det snarare att det kommer in en stor ledning med hundratals megawatt från en större vindkraftspark. Så vet inte riktigt om decentraliserad är rätt ord om man inte pratar om solceller på enskilda hustak.

 

Intervju av Jakob Economou 14 december 2021

Läs fler

intressanta

nyheter

Göran Fagerström

Göran Fagerström från RWE: Potential och processer när kommuner tidigare tar ställning

RH

Rikard Hedenblad: Sänkt produktion trots elbrist –  hur subventionen påverkar småskalig vindkraft