Hallå där Pia Pehrson…

Share on facebook
Share on twitter
Share on linkedin
Intervju
…advokat på Foyen Advokatfirma, som varit en av de mest tongivande i debatten kring artskyddet och vår tolkning och implementering av art- och habitatdirektivet liksom fågeldirektivet (de s.k. naturvårdsdirektiven)

Ni menar att vi gjort en felaktig tolkning och implementering av naturvårdsdirektiven i Sverige?

Vi menar att Sverige har gjort en felaktig implementering. Man har överimplementerat. Enligt EU-direktiven ska medlemsländerna fokusera på om en art har gynnsam bevarandestatus eller inte.

Den svenska artskyddsförordningen innehåller skrivningar som vid bokstavlig läsning innebär att fågelarten ska skyddas även om det bara gäller ett enstaka exemplar av en fågel och även om förlusten eller störningen av den enstaka fågeln inte har någon betydelse på populationsnivå. Det bekymmersamma är att många av våra vanligaste fåglar räknas till arter som enligt artskyddsförordningen ska skyddas. I den svenska artskyddsförordningen hamnar detta med gynnsam bevarandestatus på fel plats i prövningskedjan, man prövar detta först när det blir aktuellt att försöka få dispens från artskyddsförordningens krav. Dispenskraven är mycket hårda och i praktiken omöjliga att uppfylla för exempelvis bostads- eller vindkraftsprojekt. Vindkraften har drabbats väldigt hårt.

Det är tillståndsansökningar enligt miljöbalken som får nej men det är också så att det drabbar när man ska bygga bostäder och man ska ta fram detaljplaner. När man ska utveckla samhället och exploatera mark. Det finns alltid någon skyddad art; det kan vara fladdermöss, skalbaggar eller olika typer av paddor eller grodor. Det är arter som är vanligt förekommande i Sverige som enligt den här implementeringen av EU-direktivet får ett ovanligt starkt skydd.

Det handlar inte bara om utrotningshotade arter?

Nej, alla vilda fåglar i Sverige skyddas enligt artskyddsförordningen. Alla kråkor också exempelvis.

Hur fungerar en sådan implementering?

Det är en politisk process, det här är en regeringsförordning. Inte en riksdagsbehandling utan det är regeringen som har beslutat såhär. Sen har politikerna uppmärksammats på att det är problem från väldigt många håll under många år. Lena Ek, när hon var minister, så lovade hon att man skulle se över det här – det är ett bekymmer och det slår inte bara mot vindkraft. Det senaste är skogsbruket med de här avverkningarna som det har blivit förbud på där man konstaterar att artskyddet står i konflikt med äganderätten. Det är vår grundlag som ger skydd så att staten inte kan ta ifrån folk deras markrättigheter utan att ge ersättning. Men än så länge har det på politiskt håll inte hänt någonting. Det har inte kommit någon utredning med direktiv, ingen har publicerat något betänkande eller så. Vi stampar lite på stället tyvärr.

Jag vet att Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har sagt i olika intervjuer att de också tycker att det finns bekymmer och att man behöver titta vidare på detta. Jag antar att det politiskt är en svår fråga.

I andra länder har man inte gjort den här överdrivna tolkningen?

Jag har tittat lite på Finland där jag kommer ifrån. För att uttala sig generellt ska man ha undersökt alla medlemsländers implementeringar och det har vi inte gjort. I Finland har man gjort en mer direktivstrogen implementering och inte gjort någon egen version som i Sverige.

Artskyddet är en jätteviktig fråga som vi ska värna om. Det är viktigt att man som exploatör gör ordentliga utredningar och miljökonsekvensbeskrivningar. Men artskyddet måste bättre motsvara de

EU-rättsliga regler som finns. Vi behöver ha regler som är tydliga, lätta att tillämpa och som går att läsa ut direkt ur lagtext. Detta är en fråga om grundläggande rättssäkerhet.

Läs fler

intressanta

nyheter

tove_andersson_2019-05-24_setterwalls_malmo

Hallå där…

Vindkraftverk vid en strand i Skåne

Kommunens roll i energiomställningen