Hur ser Sveriges energiförsörjning ut år 2040?
Om vi skall behålla vårt välstånd behöver vi lyckas använda billig sol- och vindenergi i stor skala. Denna billiga elproduktion kan då först ersätta fossila bränslen i Nordeuropas elproduktion och sedan ersätta fossila bränslen i transportsektorn, för uppvärmning och i industriella processer. El kan också användas för att producera vätgas och flytande bränslen som kan lagras och transporteras. Vattenkraft och bioenergi kommer fortsätta att ha viktiga roller och är värdefulla för att hantera vinterns efterfrågan på värme, medan kortsiktig effektbalans kan hanteras med billiga batterier.
Hur ser Sveriges förutsättningar ut för ett förnybart system jämfört med andra länder i Europa?
Vi har goda vindtillgångar, och bättre solresurser än många tror – även om de är dubbelt så bra vid Medelhavet. Vattenkraftverken är långsiktigt värdefulla och med ett skogsbruk som är tydligt hållbart kan också bioenergi från Sverige ge ett betydande bidrag till Europas energiförsörjning.
Hur säkra är vi på prognoserna på hur kärnkraften kommer att leverera framöver och finns back-up, en plan B, om det inte blir så?
Det är inte längre en plan-fråga.Det är en fråga om hur snabbt reaktorerna konkurreras ut. Den viktigaste politiska frågan är om skattebetalarna och de som drabbas också i framtiden skall tvingas ta det ekonomiska ansvaret för eventuella reaktorhaverier eller om de som driver reaktorerna skall bli tvungna att betala själva. Den politiska frågan avgör hur länge reaktorerna drivs vidare.
