Hallå där Mia Bodin…

Vad händer nu med elcertifikatsystemet?

Propositionen från regeringen har precis lämnats till riksdagen och en överenskommelse med Norge är klar. Den ska i nästa steg skrivas under och bli formell. Nu vet vi iallafall att det kommer att bli en förlängning med 18 TWh till 2030 inom nuvarande elcertifikatsystem. Det är bara Sverige som utökar sin ambition och finansiering medan Norge ligger var på sina 13,2 TWh. Norska producenter får fortsätta bygga till och med år 2021 på samma villkor som svenska producenter. Det betyder att de får elcertifikat även då det gemensamma målet uppnås tidigare. Certifikat som kommer från norska producenter får dock användas ända fram till slutet (2046).

Förslaget fick elcertifikatpriserna att stiga med 20% då problemet med överbyggnation mot målet (och därmed risk för noll-priser) försvann, eller åtminstone sköts på till närmare 2030. En annan anledning till att priserna steg, och mycket väl kan fortsätta stiga en del nu, är att förslaget om baktung kurva togs bort och ersattes av en linjär kvotpliktsökning med 2% per år mellan år 2022-2030. Det kommer även framöver att gå snabbare att justera efterfrågesidan (kvotpliktskurvan) och Sverige får lov att tidigarelägga viss efterfrågehöjning till 2018 och 2019 vilket kan dra ner balansen. Allt detta gör att priserna mycket väl kan komma att återhämta sig ytterligare i år och framförallt under de kommande åren. Överskottet i systemet faller och kan nu falla ännu snabbare. Samtidigt ökar nu incitamentet att fortsätta bygga vindkraft – framförallt norska producenter kommer skynda sig att bygga fram till 2022. Det kan göra att vi så småningom kan närma oss samma situation igen med risk för överbyggnation till 2030. En stoppregel till 2030 ska införas men än så länge talas det endast om en tidsbegränsad men man har, som vi läser det, inte stängt dörren till även en målrelaterad även om det inte nämns direkt.

Hur har elcertifikatsystemet fungerat? Vi har väl uppnått 2020-målet när det gäller vindkraft egentligen?

Det beror på vilken synvinkel man har. Systemet har ju, som du säger, faktiskt levererat en utbyggnad av förnybart i den takt man önskade. Det har dessutom gjorts till en förhållandevis mycket låg kostnad för konsumenterna (nära 20 gånger lägre än feed-in tariff systemet i Tyskland).

Däremot, sett från producenters synvinkel har systemet inte fungerat så väl – och detta skulle kunna slå tillbaka på utbyggnadstakten på sikt. Systemet är öppet för investeringar under en mycket lång tidsperiod. I en marknad med extremt snabb teknikutveckling är det ett problem vilket har lett till stora lönsamhetsproblem för tidiga investerare och producenter. Utbyggnaden har kunnat fortsätta över de mål som var satta och det har tagit för lång tid att justera efterfrågan (kvotkurvan). Systemet fungerar fortfarande, det byggs enligt plan och till och med mer. Men det finns en risk att det slår bakut vilket kan drabba investeringstakten på sikt. Enligt myndigheter bör aktörer nu sakta ner för att det ska passa ihop med planen. Men det är inte så lätt. Det är ju samma sak som att säga till dessa aktörer att de ska lägga ner sin verksamhet, det fungerar inte så.

Ett annat problem som vi kan se med systemet är att marknaden inte fullt ut fungerar. I en aktiemarknad kan priserna falla men vid en viss prisnivå kommer köpare in och så stiger priset igen. Säljare och köpare agerar på samma villkor. När det gäller elcertifikat så vill producenter sälja sina elcertifikat till ett så högt pris som möjligt och gärna med långa terminer. Men köpsidan reagerar inte på prissignaler. Elhandelsbolagen köper in enligt kvotplikt på de elavtal som tecknas. De är inte intresserade av långa terminer, oavsett pris, och de köper inte mer för att priset går ner.

Hur var förhandlingarna med Norge?

Det visste vi inte förrän den 19 april. Förhandlingarna tog längre tid än väntat och vad vi har förstått så var det främst finansieringsbiten man har haft olika uppfattningar om. Flera remissinstanser i Sverige har reagerat på att norska aktörer kan fortsätta att bygga på samma villkor fram till 2022, trots att det gemensamma målet kommer att ha uppnåtts betydligt tidigare än så. Det blir då Sverige som finansierar norsk utbyggnad menar man. Från Norges sida har man hävdat att man ännu inte har byggt hela ”sin kvot” (13,2 TWh) vilket gör att de i praktiken har finansierat en del av Sveriges utbyggnad så här långt. Nu är i alla fall överenskommelsen på plats.

Vilka alternativ har funnits?

De två huvudalternativen som har funnits är att antingen förlänga nuvarande system eller att stänga dagens gemensamma system och starta ett nytt från 2021 med målet 30 TWh ny el till 2030. I och med att man kom överens med Norge så blev det ändå en förlängning. Nu är ju den nya ambitionen 18 TWh till 2030 men precis som att man ökade ambitionsnivån med 2 TWh till 2020 så kan man såklart komma att öka även denna ambitionsnivå om några år. Det skulle i så fall leda till en ökad kvotplikt för att nå det nya målet.

Kommer de nya elcertifikaten först efter 2020 och vad händer i så fall i vindkraftsbranschen fram till dess?

Ja, det nya målet, och därmed de nya kvotplikterna som baseras på den utbyggnadstakten, kommer först efter 2020. Faktiskt i praktiken först från 2022 då de nya 2 TWh per år startar.  Vi vet i stort sett att vi kommer ha en överbyggnation jämfört med målet på 28,4 TWh till 2020 men då det inte finns någon volymbaserad stoppregel så kommer ändå producenter att få elcertifikat som vanligt. Hade det inte funnits en förlängning så hade priserna troligen kraschat totalt men nu ”äter man sig” bara in på nästa mål. Dessutom kommer överskottet i systemet att minska även de närmaste åren då kvotplikten redan har höjts.

Hur hjälper Bodecker Partners vindkraftsbranschen?

En första sak att nämna är att vi skriver mycket uppskattade elcertifikatrapporter som ges ut ungefär varannan månad. Dessa är i dagsläget helt kostnadsfria så det är bara att höra av sig till oss om man vill vara med på utskickslistan.

Vi jobbar annars med rådgivning kring energiprisrisker med extra fokus på producenter med elcertifikat. Det handlar om allt från att bedöma kalkyler, jobba med riskpolicys och säkringsstrategier till att hitta rätt leverantör/kund/partner till investerare, projektör eller producent. Vi säger att vi är en ”private energy partner”, att jämföra med en ”private banking partner”. Man kan antingen välja att lägga alla sina tjänster hos en leverantör, eller så väljer man att, tillsammans med en oberoende rådgivare som kan marknaden, hitta de bästa samarbetsmöjligheterna för respektive del av affären. Här kan vi hjälpa till.