Reglerbar vindkraft – en framtida stabiliserare i elsystemet?

En utmaning för vindkraften är att den är väderberoende vilket gör det svårare att upprätthålla en stabil frekvens i elnätet. Men vindkraft kan också vara en del av lösningen: genom att reglera produktionen så kan vindkraften bli en del av stödtjänsterna som stabiliserar frekvensen efter behov. Jorunn Cardell är kraftsystemanalytiker på Svenska Kraftnät och arbetar med stabilitetsfrågor i elnätet. Här svarar hon på våra frågor om vindkraftens potential för stödtjänster.

Hur kan det främja energisystemet att implementera stödtjänster via den väderberoende vindkraften, vid sidan av stödtjänster genom planerbara energikällor?

Det är alltid bra med hög redundans i kraftsystemet, och ju fler aktörer och typer av tekniker vi har som levererar stödtjänster desto säkrare blir det. Vi jobbar även för teknikneutralitet och icke-diskriminering och då är det viktigt att alla teknikslag ska kunna vara representerade. Utöver det så ser Svenska Kraftnät stora behov av fler stödtjänster och mer volym på marknaderna för att adressera de förändringar som sker då vi bland annat får ett system som kräver mer balansering. Vi hoppas även att fler aktörer och teknikslag kan leda till mer press på stödtjänstmarknaden och därmed lite lägre priser i framtiden.

Varför är stödtjänster via vindkraft inte redan en realitet i det svenska energisystemet?

Detta är en svår fråga att svara på då den är mångbottnad. Som vi ser det beror det på flera saker. Till att börja med har det inte funnits så mycket ekonomiska incitament för vindkraftsaktörerna att vara med på stödtjänstmarknaderna då de redan har haft säkrad finansiering via PPA:er. Detta är något vi ser håller på att ändra på sig, men det är fortfarande en källa till att det går lite trögt.

Det andra är att det ofta kan vara lite oklara ägarstrukturer och många ägare i en park som dels gör det svårare att ta den här typen av beslut, men som också kan innebära en okunskap bland ägarna kring elmarknaden, kraftsystemet och vindkraftens tekniska förmåga, då det ofta rör sig om stora investeringsbolag, banker eller liknande som är huvudägare i vindkraftsparkerna. Sverige har många väldigt duktiga personer inom marknadsområdena gällande vindkraften, men när det kommer till den tekniska kompetensen rörande vindkraftsturbinerna och regleringen av vindkraften så ser vi att den förmågan generellt främst finns utomlands. Här krävs det gemensamma insatser för att öka teknikkompetensen i Sverige, där bl.a. Svenska Kraftnät, Svensk Vindenergi och ni kan vara med och bidra!

Den sista faktorn till varför det har gått trögt med stödtjänster från vindkraft är att varken vi på Svenska Kraftnät eller aktörerna har drivit frågan tidigare och inte haft tillräckligt med svar på hur förkvalificering av vind ska gå till för att få leverera stödtjänster, samt vilka säkerhetsmarginaler vi måste ha kring t.ex. prognoser mm för att få koll på hur mycket vindkraften faktiskt kan reglera och leverera. Vi är dock väldigt glada över att numer ha vindkraftsaktörer som levererar stödtjänster och ser fram emot fler!

Hur kan implementering av vindkraft inom stödtjänster även gagna andra energikällor?

Detta gagnar främst andra liknande teknikslag som har varierande produktion eller förbrukning, då förutsättningarna och förkvalificeringsprocessen för dessa teknikslag liknar vindkraftens. Här är vindkraftsaktörer med och banar vägen! Det kan även gagna olika typer av lagringstekniker om dessa aggregeras ihop med vindkraftsparkerna för att på så sätt skapa nya typer av helhetslösningar. Sedan finns det säkert många andra synergieffekter som vi inte ser idag men som kommer visa sig framöver.

Hur kan vindkraft inom stödtjänster bli en mer attraktiv lösning för projektörer och nätägare?

Ju mer koll vi får på vindkraften, dess förmågor och prognoser, desto säkrare kan vi bedöma produktionens variationer och säkerhet samt reglerförmåga hos vindkraften. Det handlar alltså om lärande både hos oss men också ute hos aktörerna. Ju mer koll vi har desto lättare blir det att ”lita” på vindkraften och därmed blir den mer attraktiv som stödtjänst. Om vi istället vänder på det så kan Svenska Kraftnät bli bättre på att publicera priser som vi betalar ut på de olika stödtjänstmarknaderna för att på så sätt underlätta för vindprojekt att räkna på lönsamheten med stödtjänster, och på så sätt kan de kanske även undvika att låsa in sig i PPA:er som ”hindrar” aktören från att vara med på stödtjänstmarknaden.

För att vindkraften ska bli mer attraktiv för kraftsystemstabiliteten i stort så är det bra att börja reflektera över hur vindkraften kan bidra med liknande egenskaper som synkront anslutna anläggningar gör, bl.a. med spänningsreglering och tröghet till systemet i form av rotationsenergi. Detta kan t.ex. göras genom att använda sig av så kallade grid forming controllers istället för grid following controllers i omriktaren. Det pågår mycket forskning kring detta nu och det är därför bra att hålla sig uppdaterad.

Läs mer:
Svenska Kraftnäts rapport om stödtjänster (2021)

 

Intervju utförd 7 oktober 2022 av Alice Petersson.

Läs fler

intressanta

nyheter

Två transformatorstationer för havsbaserad vindkraft

Esbjerg – ett exempel på att framtiden redan byggs

Vindkraftverk vid en strand i Skåne

Material från seminarium 24 oktober